Going-away-fever

Jaha imorgon åker jag och Z till värmland. Vi har hyrt en liten stuga.
Det ska bli mysigt. E kommer i slutet av veckan också.
Jag har såklart resfeber.
Sen är det ju hemresa efter det. Kommer bli intensivt.
Hoppas jag pallar.


Lägger in en bild på ännu ett fotoprojekt. Satt och klura med en av mina små dockor framför datorskärmen och resultatet blev sådär billigt gulligt som jag vill ha det.
Jag kan ju inte scrappa fortfarande så jag får liksom hitta andra sätt att få utlopp för all kreativitet.
Tänkte lägga in lite foton på en del av dom misslyckade alster som jag gjort under min svacka.
Pinsamt men det kanske är lärorikt för någon att se mina misstag också.


Sen har jag en massa gamla alster jag inte visat. Jag är så dålig på att blogga.
Måendet är bättre i allafall. Ändrat lite på medicin och nu känns det bättre.
Nåväl här kommer fotokonsten.

Me and Z is going to Värmland tomorrow. We rented a cabin, cosy! E is coming in the end of the week too.
I have going-away-fever as we say in swedish. I get all nervous before going away.
And after this trip were going home, I think it'll be intense.
I hope I'll cope.


The pic higher up is another photo-project of mine. I cant scrap right now so I have to find something else to do.
Thought I'd show you some pics of my failed items I made. Hopefully it helps someone. Embarassing but so what.


And I also have a lot of old cards and stuff I haven't showed yet, I'm such a losy blogger.
I feel better now, changed my medicin.
Enjoy the pic!

Exploding with antlers

Jag är så arg nu!!!!!
Man kan inte stänga av mobilen till livet.
Att lita på någon är uppenbarligen inte samma sak nu.....
Man kan inte bara ignorera saker när det inte passar en.
Jag har väl helt tappat förståelsen för hur andra mår... men jag orkar inte.
Eller jag kan förstå att någon mår dåligt men jag förväntar mig att den är ärlig om det och inte gömmer sig.


Jag blir väl extra arg för att jag själv var likadan förut.. och jag tänker inte göra så igen. Jag ska göra allt för att inte göra så mot andra.


Jag vet liksom inte hur jag ska kunna hantera en situation som jag inte får veta något om.
Hur är det möjligt för mig?
Jag behöver bara några rader, några enkla meningar. Inte ett enstaka ord.
Och vi ska vara nära... har vi glidit ifrån varandra?


Lägger in en bild på ny fotokonst....

I'm soo angry right now!!!
You can't turn off your mobile from life.
To trust someone must be different nowadays.
You can't just ignore things when you like to.
It seems I lost all understanding for the wellbeing of others... but I can't take it.
I can understand that someone's not feeling well, but I expect honesty about it.


I don't now how to handle a situation without getting to know anything about it.
How is that possible for me?
I need some lines, some simple sentences. Not one single word.
And we are supposed to be close.. have we drifted apart?

Showing a pic up there of new photo-art I made

Sunny days..

Jag älskar solen!

Jag har fått färg och lycka av den.

Ett purfärskt foto av mig som soldyrkare:

I love the sun!

It has given me color and happiness.

A day fresh photo of me as a sunworshiper.

Picture my day!

Hittills så har dagen sett ut så här:

My day so far:

Mr pancake of the year

Mmmmm

For me?

Full!

Scrapbooking mess from secret project

Someone wants my attention? Time for a walk!

El surprise

Ännu ett fotoprojekt.

Min älskade T har varit med om en rätt spännande och helt oväntad sak!! Läs om den HÄR

Läs för övrigt resten av bloggen med, riktigt bra. Nu är jag kanske partisk men även andra säkra källor instämmer!

Så med det i tanken så gjorde jag och Z ett fotoprojekt för ett tag sen.

Vi använde oss av T:s wrestling dockor (förlåt T,  wrestling-action-figurer), fejkblod, vaxduk, en kapsylöppnar-motorsåg och nu i efterhand redigerat i dator.

Här är resultatet: 

Another photo-project.

My beloved T has experienced a rather surprising and exciting thing. Read about it HERE

Read the rest of the blog too. It's really good.

So with that story in mind me and Z created a photoproject a while ago.

We used T:s wrestling dolls (sorry T, wrestling-action-figures), fake blood, a wax cloth and afterwords editing in the computor.

You can see the result above.

Bambi goes Nicotine

Om man inte orkar eller klarar av att ta sig ut...

Om man inte har färg hemma att måla med...

Om man inte har sina scrapsaker hemma...

Så kan man ta en systemkamera, fota konstiga saker och sen redigera bilderna.

Ibland skriker det inombords att jag måste vara kreativ fast jag knappt orkar finnas, och då är det ju bäst att lyssna eller hur!?

Jag är inte duktig på sånt här... så var snälla.

  Original bilden (the original pic)

If you can't manage/have the strenght to go outside...

If you don't have any paint to paint with at the moment...

If you don't have your scrap-stuff at home..

Well then you can take your camera, shoot strange things and edit them om the computer.

Sometimes it just screams inside of me to get creative though I hardly have the strenght to exist, and then it's best to listen. Aint it!?

I'm not good at this stuff, so please be kind.

Sunshine sensation

Åååå jag älskar solen har jag kommit på.

Den får mig att känna mig ännu mer levande.

För övrigt, det går uppåt sakta men säkert.

Helgen bestod av Tip the velvet, det är alltid roligt.

Ska lägga in nån bild på det nån dag.

Sen hände det en annan sak, men det är inte ens värt att skriva om =)

Men värt att skriva om är att Zara, Elin och Tomas är underbara och jag är så lycklig att jag har dom.

Mamma och mina systrar finns också alltid där för mig.

Ska försöka fixa till en playdate med Tomas bror och hans söta AK nån dag.

Det ser jag fram emot.

Nedan lite bilder på mig från min födelsedag som Tomas passade på att knäppa.

Lägg märke till hur sjukt snygg jag är i 3D-glasögonen.  nja..

The pic above is me on my birthday.

Jeez I look good in those 3D-specs.. not

The sun has finally arrived, and I love it.

It makes me feel even more alive.

I feel pretty good, it's moving on up slowly but steady.

The weekend contained Tip the velvet (nightclub) it's always fun.

I'll post some pics of it another day.

And it happened something, but it's not even worth mentioning.

But something that IS worth mentioning is that Zara, Elin and Tomas are absolutetly amazing and I'm soo happy they're in my life. My mum and my sisters are always there for me aswell.

And we are going to have a playdate with t:s brother and his girlfriend some day this week.

I look forward to that.

I'm so f -ing proud

Ååååh... måste visa!

Min z kom hit efter att vår kära Jänta blev rädd för en kam och kissade i sängen *svär*.

Jag var i upplösningstillstånd och efter hundtvättande, madrassläpande och diverse rengörings-försök så satt jag med en blixtrande huvudvärk och behövde tänka på annat.

Z håller nuförtiden hus i ett helt annat café än allas vårt slättas, hon har inrett det och ska leda hela arbetet där.

Något slags projekt, det heter Café Påtår och finns i majorna.

Besök det vettja.

Nu ska jag komma till saken... Hon visade mig ett förslag på en skylt till cafét men var inte riktigt nöjd med bilden på skylten. En ganska alldaglig kaffekopp tagen med en antagligen ganska alldaglig kamera.

En helt ok bild alltså, men kanske lite tråkig för en skylt.

Därför startade vi ett fotoprojekt! =)

Med hjälp av en pannå, skrivarpapper, tejp, 1 mjölkpaket, glas och olika kaffekoppar med tillbehör som jag grävde fram ur mina skåp så startade vi.

Testade olika vinklar och omplacerade sked, z bankade lite i bordet och tadaa.

Här kommer bilden jag fick till efter många försök. Den är knappt redigerad alls, bara småförändringar i ljus och kontrast, plus borttag av en kaffefläck i photoshop.

Jag är så STOLT över mig själv. Det händer inte ofta!!! Jag tycker att den är helt sjukligt bra!!!

Jag kan inte sluta titta på den... jag måste fota mer.

Det här förgyllde min dag! Yay
Dessutom så är jag verkligen bäst på att googla!!! Det är jag också stolt över. Hjälpte Z att hitta 2 olika saker som hon letat efter. Jag hittar det jag letar efter 9 ggr av 10. Bra statistik tycker jag!

I just have to show this photo I took today. It's for a friend of mine who are starting a café as a project.

She wanted a cup of coffee for the café sign.

I made a photo-studio out of plain white papers, scoth tape, a milk packet, and one of my mocha cups.

After some attempts with different angles and with some rearranging the picture above is the result.

Almost no changes, just lightened it a bit and changed the contrast and took away a coffee spot in photoshop.

I'm so PROUD of myself! and that does NOT happen often.

This made my day, cause it was'nt that good before. Our dog became scared of a comb and peed in bed...

Well now I'm happy again!!!

photo-shoot promenade

Var ute och promenerade häromdagen med E och hennes sjukt söta barn.

Tog med mig systemkameran för solen lyste så vackert.

Tog en del bilder och tänkte visa de som jag blev mest nöjd med.

Underbar T. Han är så fotogenique! Han blir alltid bra på kort,utstrålar sån lycka, och de där ögonen.

Lilla L. Hon är en sån liten sötkaka!Tycker att hon ser alldeles magisk ut på denna bilden.

Magiska E, vet inte om jag fick visa den här bilden... Men jag måste hon är så vacker. Utan smink tom, och med ett varmt leende när hon tittar på sin lilla T.

Växt, tyckte att det såg så fluffigt och fint ut mot den blå himlen.

Bonusbild, Mina nya fina gummistövlar. är dom inte söta?

Jag mår upp och ner nu.

Men det går nog bra.

Är helt trasig efter möte med försäkringskassa och arbetsförmedling.

Men jag tror och hoppas att det kan bli bra.

Ska snart lägga ut ett kort till i min "söt-morbida" serie, så se till att titta in snart igen!

Went for a walk with my E, and brought the system-camera cause the sun was out and was shining beutifully.

Took some pictures and I wanna show you the ones I liked most.

1. Cutie pie T. He's really fotoguenique. Always cute on picture, and those eyes!!!

2. Little L. Sweetness. I think she looks magical on this picture.

3. Magical E. I hope she's not angry with me for showing this pic. I think she's so beautiful.

4. Plant, I liked the way it looked all airy against the blue sky.

5. Bonus picture, my new rubber-boots. Aren't they cute?

I feel up and down right now. Just a bit broken.

I'll post a new "cute-morbid" card of mine soon. So come see me soon again!

Trött

Ja.. trött så in i bängen..
Den senaste tiden så har det varit mycket...
Hjälpt till med flytt, halloween fest, "drama"..
Jag säger nej nej nej...
Men det är svårt... när man bara vill säga ja.

Jag har känt mycket skuldkänslor och funderat över vad andra tycker om mig också...
Det borde man ju inte göra. Man får göra sitt bästa och hoppas på att folk är ärliga.
Om de inte är ärliga så är det ju synd för dem, för jag kan ju ändra på mig om det är något jag gör dem illa med i mitt beteende...
Jag vill ju inte vara dum eller förstöra! Det är klart att det kan vara svårt att vara ärlig, men samtidigt så kommer man ju aldrig vidare.

Skitsnack är jag så innerligt trött på. Trött på alla gånger jag själv trillat dit och tisslar om något om någon jag är irriterad på, och trött på alla andra som pratar illa om alla i deras närhet och som sedan förväntar sig att jag inte ska tro att de också pratar illa om mig. Det är ju klart att de gör.

MEN, jag måste i vilket fall som helst sluta fundera på vad andra tycker och tänker och fokusera på vad jag tycker, tänker och framförallt vad jag vill.

Jag fick nyheter som är otäcka, men det kommer nog lösa sig.
Mörkret omsluter alla just nu, jag riktigt törstar efter ljus.

Min E har kommit hit och det är så fint. Önskar att jag orkade med mer. Vill hjälpa henne mer, träffa henne mer, vara barnvakt.. men jag orkar inte. Och hon kräver inte.
Hon är underbar och tacksam för att man finns där när man orkar.

Vi har vår lånehund Jänta här.
Jag ville ha hem henne främst för att jag saknade henne, men också för att jag är rädd för att helt hamna i något salags katatoniskt tillstånd om inget drar ut mig varje dag.
Det är underbart, men det har varit lite problem. Nu är de lösta och det fungerar bättre än nånsin.

Nu är det bara konstigt att jag inte vet om hon kommer bli vår eller hur det blir... det är otäckt...
Jag är kär, men vet inte hur kär jag vågar tillåta mig att bli.
Snart måste hon nog lämnas tillbaka igen och jag vill inte.... hon fattas mig redan i tanken.
Vill ha henne hos mig.

Lilla sidenöra, bajshunden, varghjärtat... nåväl... allt löser sig med tiden, är det inte så?

Helst skulle jag vilja krypa in i en vrå och gömma mig , där skulle jag sova i tusen år.
Tryggt i sömnens famn, så får saker rulla på runtomkring tills jag orkar vakna igen.

Saknar familj, syskonbarnen, vänner.. saknar ork och kraft att vara kreativ.
Är rädd för ilska, besvikelse och att misslyckas.

Jag tänker och tänker, nu löser jag det här pusslet snart... ska sätta på ett kol.

En sak till... min lilla murbyggare, lilla miss omfamnad av änglar... det känns som att du drar dig undan mig....!?
Jag ser dig, ser vad som händer, ser hur du mår, känner det...
Har jag gjort dig illa? Har någon sagt att jag inte är bra för dig?
Vill du inte att jag ska märka att de små vita behövs mer än innan? Det har jag redan märkt!
Nåväl, jag finns här.. jag dömer inte. Jag blir inte besviken.
Jag har varit ärlig inte så mycket för min skull som för din!
Vill du hellre att jag ska vara tyst om det jobbiga så är jag det!
Du ska göra saker för din skull , inte för någon annans! Jag har brytit tystnaden för att du ska vara snäll mot dig, inte för att du ska vara snäll mot mig.. TOKA! Puss

Jag tänker avsluta detta inlägg med att säga: JAG ÄR POSITIV =)

I'm just plain tired.
There's been a lot done lately, helped with a move, halloween party, "drama".
I'm saying no, no, no.
But it's hard when you just wanna say yes.

I feel a lot og guilt also, thinking about how others perceive me.
Stupid really, you have to trust that others will be honest with you.
If they're not, it's their loss really.
I don't want to be mean, and I understand that it's hard to be honest but if youre not you can't get further in youre thinking.

Tired of gossip also, I've done it myself to many times. It's just pointless.
People should understand that I know they are talking about me too if they talk about everybode else.

I've gotten scary news too... the darkness seems to surround everybody at the moment.
But It'll pass I guess.

My precious E has moved here. It's wonderful and I love her so. She understands that I can't be there for her all the time, but I want to.

And our borrowed dog is here. I missed her so much. The only problem now is that it's hard not knowing if she'll be ours or not. But everything will be solved with time, right?

Right now I would like to crawl in to a small space and hide. Just sleep until all the worries are gone.

I miss everyone and I'm thinking and thinking.
I'll solve the puzzle soon, one piece at a time.

In all I'm positive, really! That's my final words this time!

Oh my gosh

Ja jisses.... hektisk sommar...
Det känns som att jag har pendlat mellan mani och koma.
Helt underbart, men hårt och jobbigt ibland.

Vi har hunnit med så mycket och samtidigt inte alls så mycket som en "normal" hade.
Dumt ord, jag vet. Men jag kan inte beskriva det på något annat sätt.

Jag trodde att jag skulle hinna ännu mer, orka ännu mer och träffa fler.
Men det gick bara inte.

Förutom ny medicinering och att jag sovit och inte mått så bra så har jag:

- gått på healing
- Fått ny läkare, ny psykolog, ny medicin och så småningom en diagnos
- Sjungit på ett bröllop, deltagit i bröllopsfest. Utomhusbröllop såå vackert.
- Varit på vänners helt underbara bröllop, är så glad för dom
- Firat en annorlunda jättefin midsommar då jag gjorde midsommarstång.
- Haft en lånehund som gjort enorma framsteg.
- Gått på madonna konsert
- Umgåtts med magiska E
- Varit på Liseberg och skämts ihjäl samt haft så kul.
- åkt på resa i Arns fotspår, spelat kubb, sett vackra kyrkor och känt historien runt mig.
- Varit i sämstad i sommar stuga, badat, åkt till smögen och sett mareld.
- Varit på nordens ark och sett så vackra djur.
- Åkt till gotland, träffat välsignade F, sett raukar från en annan planet och massa annat som bara gör en ödmjuk
- haft världens förkylning
- använt kameran massor
- fått fin solbränna, badat mycket (skitit i vikt), och fått minst en miljard nya fräknar
- försökt komma över telefonskräck
- varit på cafét, bakat lite... klippt lugg på folk, sminkat...

Det mesta har varit planerat sen länge.. vissa saker inte.
Men jag har verkligen kämpat som ett djur för att orka det roliga.
Sjukt egentligen, men ibland är det så så svårt att ens komma upp ur sängen.

Och allt detta är ju bara vissa intensiva dagar då allt hänt, däremellan har jag knappt funnits.
Men jag är tacksam och glad. Över mina vänner, min mamma som jag förstår mycket mer som människa. Jag ser henne på ett helt annat sätt. Mina systrar, saknar dem så. Mina syskonbarn...

Å så jag saknar vänner och familj. Men jag har inte orkat träffa alla. De flesta har jag inte sett på så länge. Har samlat ork och styrka inför de sakerna som var bokade sen länge.
Jag har massor att visa, att berätta... är helt förundrad över det jag åstadkommit, men väldigt besviken över att jag inte räcker till för mer.

Just nu känns det som att jag är i ett vakum. Ett väntrum nånstans. Jag har fått så mycket redskap, så mycket kunskap. Jag är inte samma person, jag tänker konstant och har kommit på så mycket saker om mig själv, om människor runt mig och om livet...
Men nu så är det helt i stiltje, jag väntar på nästa buss eller något liknande.

Måste nog ha hjälp att gå vidare, att kunna förstå mer, att lösa saker och för att kunna bygga för framtiden. Om ni bara visste hur det har byggts om inuti mig.

Men nu väntar jag som sagt va på nya byggdelar som jag inte har, men det är på gång.
Framtid, skumt att tänka på. Ibland tror jag att jag vet allt, ibland känns det som att jag inte vet något. Jag vill så mycket, har passion för så mycket. FÖR mycket tror jag.

Ååå... jag orkar inte vänta på att våga, att lära mig hur man gör för att ta en dag i taget och att göra en sak i taget. Vill kunna avgränsa mig. Det här inlägget förstår ni nog inte.. knapp jag heller..haha

Men för att underlätta det så mår jag ok. Nu måste jag nog backa några steg ett tag igen för att komma ikapp mig själv. Vid minsta tecken på framsteg så börjar jag alltid spurta istället för att promenera i maklig takt, men denna gång tänker jag inte trilla.
Nu har jag det under kontroll och jag har lagt i bromsen.

KRAM

It's been a crazy summer.
it feels like I've been travelling back and forth between cacoethes and coma.
Wonderful but hard sometimes.

I've done soo much, not as much as an "normal" person would have but..
Stupid word I know, but I can't describe it with another word.

I miss so many people in my life that I havent had the time for.
I thought I would be able to do so much more, see more people, but I just could'nt.
This was to much as it was.

Now I feel I'm stuck in some kind of waiting room.
I've learned so much and I'm not the same person.
But I can't go any further by myself, I need help.
And it is on it's way.

To sum it all up, I'm OK!
I know I have gone to fast again, eager as I am.
But it's under control now.
I've backed a bit and instead of running as fast as I can I am walking slowly.

I just can't wait to see what the future might bring, I have so many passions and no answers.

Well.. now you know!

HUGS

Powderpuff photos

Hade ynnesten att få vara hundvakt till hunden på ovanstående bilder.
I en vecka så bodde lilla Ola som är en powderpuff (kinesisk nakenhund med päls) hos oss när matte Z var på kurs i Jönköping.

Han är så rolig. Vig som en katt och så mysig och go.
Bilderna ovan är inte sådär jättebra, för det var så mörkt.
Men de illustrerar honom från nyduschad blöt till torkad och borstad.

Lägg märke till hur han tröttnar på att bli fotad gradvis uppifrån och ner.
Han ser ut som en liten trött Einstein på sista.

Övrigt så är läget under kontroll.
Energin pendlar och nojjorna likaså.
Saker är på gång och allt löser sig nog såsmåningom.
KRAM

The pics above shows Ola a Powderpuff (chinese crested dog with fur)who lived with us for a week when his owner Z went away on a training-course in Jönköping.

He's just a wonderful dog, he's limber like a cat and so cuddly.

The pictures shows him from the top just showered, then dryed and combed.
Notice how tired he gets with us taking photos the longer down in the photos you look.
In the last one he looks like a little tired Einstein.

As for the rest, everything is under control.
The energy level is fluctuating, but I think everything will be ok.
HUGS

Junkyard fantasy photos!

Jag och Älsk åkte på inspirations-tur aka foto safari för att jag vill ha lite känsla och komma igång och måla och för att vi båda vill lära oss att ta bra foton, och att lära oss kameran.
Eller rättare sagt, T lär sig kameran och jag bara gör och när jag inte gillar bilden så frågar jag T hur man kan ändra ljus osv.
Sjukt kul är det.
På väg till Lerum så fick jag se värsta drömstället för fotokåta som oss.
En Skrotsamlares dröm, med vackra rostiga antiktiveter.
Vi letade oss runt i ett enormt industriområde och till sist fann vi det.
Gamla lastbilar, pansarvagnar, gamla gamla militärfordon.
Med patina, flagnad färg och historia. Yaay.

Och vi var där länge. Ovan är enbart mina bilder men T tog en massa fina. Han lade ut några på sin blogg. Är det inte vackert? Fult på ett sätt, men ändå vackert.
Jag är nöjd, för att aldrig ha hållit i en systemkamera innan så är det klart godkänt tycker jag!

Och jag fick idéer till målningar! Mycket bra!
Måste tillägga att jag även älskade farbrorn som ägde stället.
Han cyklade på en så söt cykel, och hade snälla ögon som speglade en klok erfaren själ.
Och det bästa av allt, han hade vackert vitt hår och en vit mustach som han med omsorg böjt upp i två glada krullar på varje sida av sitt ansikte!
Jag ville ta ett kort på honom med, men det vågade jag inte....


Me and my Love went on a inspiration-trip aka fotosafari. Mainly to try to learn the camera and learn how to get good photos, but also on my part to get inspiration for painting.
We had a place in mind, but on the way there I spotted a beutiful junkyard.
So we made our way trough a big industrial area and found it after cruisading a bit.

There were old military vehicles, with beutiful flaked off paint, rust, patina, old lorries and an armoured car. A lot of history in one place. Ugly and beutiful at the same time.
So the pictures above is from there, not all of them but most. Like it?
I think it's pretty good considering I've never held a system camera before.
T learns how the camera works and I just use it, and ask him how to change things when I don't like something in the pic.

And I got some ideas for paintings. Very good!