Feeling?

Jag vet inte hur jag mår.... jag mår konstigt.

Vill slippa allt.

Jag vet att det går över, jag vet att det inte är någon fara.

Men det är outhärdligt.

Jag i katakomberna i Paris. Me in the catacombs of Paris.

I don't know how I feel... I feel weird.

Don't wanna do anything.

I now that it'll pass, I know it's no real danger in it.

But it's unbarable.

Have to's, must do's and want to's

AAAAAAAAAAHHHHHHH! Varför har blogger tagit bort mitt inlägg??

Det bara krånglar.

Inlägget bara försvann, men jag får väl skriva igen.

Det är mycket man behöver göra, måste göra och vill göra.

Jag behöver städa, rensa garderoben och sortera förrådet.

Jag MÅSTE göra en massa, fast som en vis väninna förklarat för mig så måste man ingenting. Man väljer ju själv vad man vill göra men det kan ju få konsekvenser om man inte gör det.

Man måste inte betala hyran, men det är lika bra att göra för man vill ju bo kvar.

Jag VILL lägga nytt golv i köket och scrappa men det är annat som har större prioritet.

Min älskade F har varit här och fått träffa alla mina bästa.

Imorgon och Söndag ska jag på en kurs om "Rättsligt kamratstöd" via RSMH med Sea och Z.

Det blir nog roligt.

Lägger in lite bilder.

Sneakpeak på mitt senaste projekt som inte är klart än. Sneakpeak at my latest yet unfinished project.

Jag har klätt om vår kontorsstol helt själv. Det var en av sakerna jag absolut inte behövde göra egentligen just nu. Blev rätt bra ändå. Refurnished a chair with new fabric..

Dålig bild men så här såg tyget ut som satt på stolen innan. Bad photo but this is the fabric that was on the chair before.

Blogger is strange, removed this post so I had to rewrite it.

I'm thinking about all the things I have to, must and want to do.

One of my friends told me once that you don't have to do anything, but you might wan't to do it to make it easier for yourself. For example: You don't have to pay your rent, but you might wan't to do it anyway to not get kicked out.

My F was here, I just love her. and she met all of my best friends.

Tomorrow and Sunday I'll be on a course. Might be fun!

I posted some pics. Enjoy!

Sunny days..

Jag älskar solen!

Jag har fått färg och lycka av den.

Ett purfärskt foto av mig som soldyrkare:

I love the sun!

It has given me color and happiness.

A day fresh photo of me as a sunworshiper.

Easter fabergé

Idag har jag varit på cafét och hjälpt till. Mina kära svärföräldrar och sambo kom och fikade och fick se min oas på hisingen. Dom fick träffa alla underbara stammisar och vänner samt se hur vackert det är vid dammen.

Jag älskar att vara där. Solen sken och man fann stunder att bara sitt och njuta av den strålande dagen.

Vi avslutade kvällen med svärpäronen och T:s bror och spelade kinect tillsammans.

En väldigt väldigt fin dag!

Jag har knåpat ihop några påskägg.

Det första jag ska visa blev lite viktorianskt-inspirerad.

Och den blev en present till Sea!

Grunden till den var ett litet påskägg med ett fint litet ägg med ett motiv som var någon gammal bild dom tryckt upp på nytt. Det föreställde en påskhare.

Jag embossade ägget och lät bilden under skina igenom.

Jag tycker verkligen om det, lite magiskt och konstigt på en och samma gång!

I've made som easter-eggs.

The first one I'll show you is inspired by the victorian era.

And it was a present for my friend Sea!

The egg I made it of had a lovely oldtime-looking picture wich I kept underneath a layer of embossing.

I really like it. It's magical and strange at the same time!

Note to self... Do NOT Kill!

 Lägger in ännu ett kort som gjordes för länge sen men som inte blivit inlagt!

Det svarta pappret på höger sidan är ett såkallat "magic-paper".

Det är svart runt med pappersfibrena inuti är färgade i en annan färg. Just detta har ljusrosa i.

Så om man river och slipar som jag gjort här så kommer färgen fram.

Mina kort blir konstigare och konstigare.

Men jag gillar det. Och jag tror min sinnesstämning för dagen kommer fram!

Jag har precis börjat scrappa lite lite igen, så får se vad som händer. Min vita acryl färg är slut dock så jag kan inte måla. Måste köpa ny.

Är så glad att jag har min E med mig i pysslandet. Hon har verkligen fått igång mig.

Mycket roligt, spännande och jobbigt händer och har hänt på senaste tiden.

På tal om scrapbooking så har jag fått en award av en så go tjej som heter Emelie se blogg

Och en inbjudan till att vara gästinspiratör som jag inte ens vågat svara på. Ska nog vänta lite med det.

Jag får återkomma med de som jag vill ge awards till.

Jag har varit med om något fantastiskt som jag inte ens får skriva om, eller jag vågar inte.

Men kommer smyga in bilder lite här och där i bloggen.

Hur ser mina veckor ut nu då?

Jag jobbar 1-2 dagar på café slätta. Jag umgås med vänner någon dag eller 2 beroende på allmänntillstånd.

Idag tex ska jag och T grilla med två vänner som vi precis har återfunnit. Ska bli jättemysigt.

Jag och T åker iväg och fotar ibland när vi har tid och orkar.

Nedan en bild som T tagit på mig. 

Jag klickertränar Jänta och går promenader med henne jämt och ständigt. 

Hon behöver gå upp i vikt men verkar ha anorexi, haha. Vi ska lösa det.

Vi har köpt en furminator som är riktigt bra med ett asfånigt namn.

Jag är fortfarande förvirrad över människor och hur de fungerar.

Jobbar med mig själv, psykolog en gång i veckan, fortsatt medicinering.

Försöker arbeta upp självförtroende. Försöker vara en "större" människa och försöker lära mig att hålla käften öppen och stängd vid rätt tillfällen.

Försöker att ta saker med ro, ta tillvara på stunderna, älska, skratta och leva fullt ut.

Jag har haft en liten svacka... stress framkallad. Jag och stress fungerar inte bra! (kom ihåg)

Idag känner jag mig bakis efter att ha jobbat i solen och INTE druckit massa vatten.. smart...

Vill Tacka Mamma, mina syskon, S, E, Z och T för att de finns och orkar och gör mig glad!
Och TACK till T:S föräldrar Ingegerd och Janne! Tack för allt och för att jag får vara med i er familj!!

Och så vill jag tillägga att sjukt nog så har jag: Världens bästa psykolog, världens bästa försäkringskasse kontakt och världens bästa arbetsförmedlingskontakt. Alla dessa 3 kvinnor är verkligen helt underbara och som gjorda för sina jobb. Önskar jag kunde säga det till dom! 

Och sist men inte minst, TACk till alla som besöker mig. 
Skriv gärna några rader. Jag ska bli mer aktiv med att svara!
Kramar

In the top I've added another card I made a good while ago.

With some magic paper on it. I love working with it.

My cards just gets weirder and weirder, but that's me in a nutshell.

I've gotten an award from a sweet girl- Emmelie se her blog . I'm so happy an honored.

I'll nonimate some people soon.

My life right now is working at a café, hanging with friends and my dog.

I am clicker training her right now and she loves it.

Me and T goes for photo-safaris now and then.

The pic up there is one he took of me on one of our trips.

I try to take things with ease, love, have fun, laugh, and live life at it's fullest.

I've had a down period, caused by stress. I still can't handle stress. (keep that in mind)

I work with myself. Go to my shrink once a week.

All in all it's good. All of you from abroad visitors, I would be so happy if you just said Hi and told me how you found me or something!

Take care!

A whole lotta things going on and BIRTDAY GIRL!

Det känns som att det händer så mycket nu.

I mig, runt mig och med mig.

Det mesta är positivt!

Är med i något slags rehabiliterings program via arbetsförmedlingen.

Så jag är på mitt kära café slättas.

Jag känner mig lugnt fast trött. Jag gör så mycket mer än vad jag gjort på evigheter.

Det är som ett nytt jag, jag lär mig säga ifrån. Att inte sätta mig själv i stress träsket.

Jag är lugn inombords på ett helt annat sätt, lugnare än vad jag nånsin varit.

Jag vill en massa saker, och är fullständigt övertygad om att saker löser sig.

Man blir aldrig klar, och svackor kommer... men jag ser ljusningen med tydlighet.

Jag är stolt över dig syster yster. Du är stark. Tack för att du ringde till mig igår. Och tack för att du sa till mig idag att du är stolt över mig. Jag blir så glad av dom orden. Jag är stolt över dig med. Jag är stolt över hela min familj och starka vänner i mitt liv.

Jag har börjat på klickerkurs med Jänta. Hon är så underbar och jag tror verkligen att det här kan stärka hennes självförtroende. Hon är inte alls lika rädd och kan verka kaxig men i grunden är hon fortfarande osäker.

Ikväll så åt jag och T middag med vänner som inte funnits i vårt liv på länge länge.

J och S. S och jag var nära vänner men hon mådde inte bra av att jag hela tiden var frånvarande när jag mådde som sämst, och det förstår jag. Då behövde hon säga upp kontakten för att orka själv.

När hon hörde av sig blev jag förvirrad, glad och rädd på en och samma gång.

Nu tar vi det som det kommer, ärligt och fint.

Hon fyller 30 år idag! Vi fick äran att fira hennes födelsedags med dom!!

GRATTIS Fina fina S. Massa GRATTIS. Så mycket att fira =) 

It feels like it's so much going on right now.

Inside of me, around me and with me.

Most of it good.

I'm inrolled in a rehabilitating program and I'm working at a café.

I feel calm but tired. I'm doing so much more than I have in a long time.

It's like a new me, I'm learning to say no. Learning to not put myself in the oh so familiar stress mode.

I'm calm inside in a different way than ever before.

So many things I want to do, and I feel assured that everything is going to turn out alright.

To feel better is a never ending journey, a lifetime task. And you will fall some times. But I can see the end of the tunnel clearly now.

I'm proud of you sis, you are strong. Thank you for calling me yesterday, and thank you for telling me that you are proud of me. I'm proud of you to, and the rest of my family and all of my friends too.

I've started a clicker course with our dog Jänta. She's wonderful and I really think that this is good for her. She not as scared anymore as she was, and she might seem cocky but she's still insecure.

Tonigt T and me ate dinner with a couple of lost and found friends.  J and S.

S were a close friend of mine but when I had my worst period she suffered of me not being there for her. So she had to save herself and end the contact. And I understand her.

When she reconnected with me I became confused, happy and scared all at the same time.

Now we are taking it slow, with honesty and understanding.

Today is her birthday!! She turning 30! CONGRATULATIONS S! Thank you for sharing this day with us.

The pic above is the birthday girl herself!

Competing in cardmaking!?

Håhåjaja, februari passar på att bli en fullspäckad månad...

Massa viktiga läkarbesök i alla dess former, fest som jag ska klara av, hatt som ska göras och träna ensamträning med hund... FÖR mycket...

Var på t:s brors fina flickvän AK:s födelsedags/inflyttningsfest i lördags!

Mycket trevligt, jag gjorde väl såklart bort mig lite...

Jag säger alltid dumma saker när jag är nervös, ibland bara hoppar jag på felsocial-tåget i ren nervositet!

Nåväl sånt är livet.

På tal om något helt annat så har jag nu äntrat min första utmaning i scrapvärlden.

En tävling på Svensk Scrapbooking forumet där man skulle göra ett kort i Vintage/shabby stil.

Mitt blev mer åt vintage hållet och nu bara hoppas jag att dom tycker att det platsar!

Usch otäckt. Håll tummarna för mig, jag vinner för övrigt aldrig något så det här lär nog inte bli ett undantag.

Smakprov på kort gifvetvis!!Se längst ner på inlägget

Frebruary is a month with just too much to do for me.

Important medical meetings, a party to cope, a hat to be made and "homealone"-training with dog.

Simply too much for me!

Went to t:s brothers lovely girfriend AK:s birthday/housewarming party this saturday!

Very nice, although I managed to say something stupid.

As usual when I'm nervose. But that's life I guess, I'll get over it!

Speaking of something completely else, I've entered my first scrapbooking competition!

A contest on Svensk Scrapbooking, the challenge is to make a card in Vintage/shabby style.

Mine became more of the vintage style, and I just hope that it'll be good enough.

Scary stuff, wish me luck! I never win anything so I guess I know the result of this business.

A peak at the card ofcourse!

Vill en massa..

Lekt lite med en bild som tomas tog på mig för ett tag sen..

Scrappat med min E idag också.
Gick inte lika bra för mig idag som sist.. nåväl, bättre lycka nästa gång.

Jag har någon konstig slags oro i kroppen, och magen känns som nån annans mage sen jag var sjuk förra veckan.
Jag kunde inte äta och hade feber.
Jag svettades så att allt var dyblött och fingrarna såg ut som små russin.

Sedan dess har jag inte kunnat äta som vanligt.
Men iochmed att "som vanligt" i mitt fall inte är särskilt bra så är detta positivt.
Äter mindre och lite andra saker än tidigare.
Ingen jätteförändring men ändock en förändring.
Får se om det blir någon förändring i vikt på grund av det.

Har tänkt mycket de senaste månaderna.
På medberoende, på mående, på att fastna i diagnoser, på hur människor fungerar.
På en hel massa saker helt enkelt.
Ibland vill jag bara ruska tag i alla och be dom att ta itu med sina demoner, ibland så förstår jag inte själv hur jag ska komma vidare.

Vill just nu:
Få inspiraton och ork att måla.
Använda min röst, i ett band eller liknande. Vill ju bara sjunga. Nån som bor i trakten kring Göteborg och vill ha ett rockabilly/retro band med ståbas och hela faderullan och nu letar efter en passionerad sångerska... hör av dig.
Vill egentligen göra i princip vad som helst som inbegriper sång.
Vill klara av att städa ordentligt.

Ja.. det var det, det!

Played with a picture Tomas took of me a while ago.
I went to Elin to scrapbook today too.
It did'nt go as good as last, better luck next time.

I have some kind of strange niggle inside and my stomach feeks like someone elses stomach since I was sick last week.
I could'nt eat and had fever.
I was sweating soo much that I was soaking wet and my fingers looked like little raisins.

And since then I haven't been able too eat like normal.
But my eating habits arent especially good usually so that's a good thing me not eating normal.
Let's see if there will be some change in my weight cause of it.

I've been thinking a lot the latest months.
About co-addiction, how one feels, about getting stuck in diagnoses, about how people function.
About a lot of things.
Sometimes I get so frustrated with others that I just want to take them by their shoulders and shake them to deal with their demons, sometimes I can't even grip how I am going to get on with everything.

Want to right now:
get some inspiration and have the strenght to paint again.
Use my voice, start a kind of oldstyle rockabilly band. Use my voice in any form.
Manage to clean properly at home.

Well that's that!

Mycket mens nu...

Jänta löper.. och jag likaså...
Trött på hennes eviga slickande..
Och så är hon tråkig.. vill inte busa alls.. bara sova och slicka.
Sova mjukt dessutom, hon sover alltid på golvet annars.
Nu är det bara säng och soffa som gäller.. nej inte bara.. nu tog ja i sådär igen.

Nya piller, ny diagnos, nya tider.
Det känns som att det fungerar bättre..
Jag hade min bästa pms nånsin. Den var så bra att varken jag eller t märkte den.
Det kallar jag framsteg.

Men nu går det ändå lite neråt.
Men lite är ingen fara, eller hur?
Det går bra.
Torgskräcken håller i sig, likaså telefonskräcken.
Men jag försöker utmana mig.

Idag är jag trött på mig själv.
Behöver handla nödvändigheter, inne i stan.
Med min E...
Det är ju roligt, det är ju bra.
Men ändå så går jag in i någon slags panik.

Har inte gått och lagt mig än.
Oron pockar i maggropen och jag känner för att gråta.

Men det går bra! Jag löser det.
Jag ska klara av att göra iordning mig om ett gäng timmar.
Jag ska klara att åka buss/spårvagn och banne mig jag ska klara av att strosa i affärer.

Jag får väl se det som ett steg i rehabiliteringen, man måste utmana sig själv.

Men varför är mitt mående så pinsamt och tabu?
Varför spelar jag tipptopp superglad och utåtriktad när jag bara vill gömma mig i ett hörn och försvinna.

Nåväl, jag kan, jag vill och jag ska.
Jag är fortsatt positiv och dricker mitt kaffe, har (förutom detta smärre bakslag) fått en bra dygnsrytm och äter regelbundet.
Därav börjar kilon smälta bort.

Det är bra, jag ska försöka ignorera de elaka tankarna om mig själv.
Det blir bra.

Puss

Jänta our borrowed dog is in heat right now, and so am I.
She is so booring. She's just sleeping and licking herself. That's all she does!
And au contrair to how she usually sleeps she now want's to sleep soft and warm. Only the bed and sofa is good enough.

I'm, battling against my demons. Pushing myself to do things.
New medicine and new times.
All make it! I will!

Trött

Ja.. trött så in i bängen..
Den senaste tiden så har det varit mycket...
Hjälpt till med flytt, halloween fest, "drama"..
Jag säger nej nej nej...
Men det är svårt... när man bara vill säga ja.

Jag har känt mycket skuldkänslor och funderat över vad andra tycker om mig också...
Det borde man ju inte göra. Man får göra sitt bästa och hoppas på att folk är ärliga.
Om de inte är ärliga så är det ju synd för dem, för jag kan ju ändra på mig om det är något jag gör dem illa med i mitt beteende...
Jag vill ju inte vara dum eller förstöra! Det är klart att det kan vara svårt att vara ärlig, men samtidigt så kommer man ju aldrig vidare.

Skitsnack är jag så innerligt trött på. Trött på alla gånger jag själv trillat dit och tisslar om något om någon jag är irriterad på, och trött på alla andra som pratar illa om alla i deras närhet och som sedan förväntar sig att jag inte ska tro att de också pratar illa om mig. Det är ju klart att de gör.

MEN, jag måste i vilket fall som helst sluta fundera på vad andra tycker och tänker och fokusera på vad jag tycker, tänker och framförallt vad jag vill.

Jag fick nyheter som är otäcka, men det kommer nog lösa sig.
Mörkret omsluter alla just nu, jag riktigt törstar efter ljus.

Min E har kommit hit och det är så fint. Önskar att jag orkade med mer. Vill hjälpa henne mer, träffa henne mer, vara barnvakt.. men jag orkar inte. Och hon kräver inte.
Hon är underbar och tacksam för att man finns där när man orkar.

Vi har vår lånehund Jänta här.
Jag ville ha hem henne främst för att jag saknade henne, men också för att jag är rädd för att helt hamna i något salags katatoniskt tillstånd om inget drar ut mig varje dag.
Det är underbart, men det har varit lite problem. Nu är de lösta och det fungerar bättre än nånsin.

Nu är det bara konstigt att jag inte vet om hon kommer bli vår eller hur det blir... det är otäckt...
Jag är kär, men vet inte hur kär jag vågar tillåta mig att bli.
Snart måste hon nog lämnas tillbaka igen och jag vill inte.... hon fattas mig redan i tanken.
Vill ha henne hos mig.

Lilla sidenöra, bajshunden, varghjärtat... nåväl... allt löser sig med tiden, är det inte så?

Helst skulle jag vilja krypa in i en vrå och gömma mig , där skulle jag sova i tusen år.
Tryggt i sömnens famn, så får saker rulla på runtomkring tills jag orkar vakna igen.

Saknar familj, syskonbarnen, vänner.. saknar ork och kraft att vara kreativ.
Är rädd för ilska, besvikelse och att misslyckas.

Jag tänker och tänker, nu löser jag det här pusslet snart... ska sätta på ett kol.

En sak till... min lilla murbyggare, lilla miss omfamnad av änglar... det känns som att du drar dig undan mig....!?
Jag ser dig, ser vad som händer, ser hur du mår, känner det...
Har jag gjort dig illa? Har någon sagt att jag inte är bra för dig?
Vill du inte att jag ska märka att de små vita behövs mer än innan? Det har jag redan märkt!
Nåväl, jag finns här.. jag dömer inte. Jag blir inte besviken.
Jag har varit ärlig inte så mycket för min skull som för din!
Vill du hellre att jag ska vara tyst om det jobbiga så är jag det!
Du ska göra saker för din skull , inte för någon annans! Jag har brytit tystnaden för att du ska vara snäll mot dig, inte för att du ska vara snäll mot mig.. TOKA! Puss

Jag tänker avsluta detta inlägg med att säga: JAG ÄR POSITIV =)

I'm just plain tired.
There's been a lot done lately, helped with a move, halloween party, "drama".
I'm saying no, no, no.
But it's hard when you just wanna say yes.

I feel a lot og guilt also, thinking about how others perceive me.
Stupid really, you have to trust that others will be honest with you.
If they're not, it's their loss really.
I don't want to be mean, and I understand that it's hard to be honest but if youre not you can't get further in youre thinking.

Tired of gossip also, I've done it myself to many times. It's just pointless.
People should understand that I know they are talking about me too if they talk about everybode else.

I've gotten scary news too... the darkness seems to surround everybody at the moment.
But It'll pass I guess.

My precious E has moved here. It's wonderful and I love her so. She understands that I can't be there for her all the time, but I want to.

And our borrowed dog is here. I missed her so much. The only problem now is that it's hard not knowing if she'll be ours or not. But everything will be solved with time, right?

Right now I would like to crawl in to a small space and hide. Just sleep until all the worries are gone.

I miss everyone and I'm thinking and thinking.
I'll solve the puzzle soon, one piece at a time.

In all I'm positive, really! That's my final words this time!

Antagligen världens bästa facebook diskussion

Måste bara dela med mig av denna fantastiska diskussion som uppstått på min älsks facebook wall.
Det blir inte bättre än så här:

Tomas är sjukt gammal. Han kom nyss på sig själv med att ensam stå och gnälla över att fryspåsarna är för dåliga och lätt går sönder.
Ja, du läste rätt.

Martin-Gubbjävel. Skaffa en sådan där senilvagn som du kan dra på också när du handlar.

Magnuz- Tompa. Tro mig när jag säger följande: Jag skrattade just så mycket att jag kräktes.

Linda- å välkommen till min värld! :)

Peter- It's all downhill from here!

Tomas- Made: Full-lastad med rabattkuponger. Manowarcitat: There's no charge for the haircut.
Magnuz: Mission complete då, haha...
Linda: Tack, känns skönt att ha någon på andra sidan..
Peter: Ja, bättre än så här blir det inte. Det var mitt livs milstolpe. Det var så nära nirvana jag hamnade. Fan...

Magnuz- Son of a biatch... Kul som fan hursom! :D

Peter- Haha

Marcus- Vi ska alla den vägen vandra. Kom på mig själv med att fundera över den yngre generationens brist på hyfs (ja, det ordvalet) häromdan. Bara så du vet vad som kommer...

Emelie- HAHAHAHAHAHA! (skrattar egentligen igenkännande)

Tomas- Marcus: Haha, jo, en tanke som jag får minst en gång varje bussresa. Jag har till och med dragit det ett steg längre och funderar på hur deras föräldrar uppfostrat dem.
Emelie: Skönt att man inte är ensam.. =)

Magnuz- Så det var BARA jag som kräktes?

Tomas- Magnuz: Hahaha, jag förstår att det kan vara svårt att ta det till sig och att du är besviken.. ...förmodigen har alla kräkts men du var den enda som vågade meddela det. Jag spydde själv när jag skrev det.

Magnuz- Underbart! De senaste dagarna har varit lite påfrestande, så det är mycket uppskattat att höra att fler brottas med tunga funderingar i sina liv. Fryspåsar. Jävligt metal, om inte annat! :D

Marcus- Jamen visst. Egentligen måste det ju vara föräldragenerationen som ligger till skuld för denna avsaknad av vanligt hyfs och vett. Och vilka är det? Jo 60-talisterna. Förbannade hippies! Och mobiltelefoner med högtalare sen då, på bussen. Sånt borde ju förbjudas! Och annat var det på min tid när Fanta smakade antingen apelsin eller citron (eller förstås black orange då). Och SMS hit och jävla internet hit och dit! Förresten anser jag att simning har blivit en löjlig sport.
Tack

Magnuz- "Å terylenbyxor!"

I'm afraid this is an untranslatable piece. A facebook discussion.
More for all of you non swedes to come!

Aaarggh

Ska börja med att säga att jag mår rätt bra.. Detta inlägg är enbart vardagsfrustration..

Jag är ARG... Irriterad...undrande.. Frustrerad... Förstår mig inte på en del.. Hatar datorer...trött på dålig kommunikation...
Är så irriterande irriterad och sur och fånigt förbannad och lite ledsen så jag blir trött på mig själv...

Har överanalyserat lite inatt utöver resten.. I övrigt så var dagen bra.

Kommer inte somna på många timmar än.. Ska spela lite mobilspel tills imorrnbitti tror ja. . Och vara sur..

Vi hörs

Apologize

Hej.. och förlåt för mina något deppiga inlägg...
Men så är det ju.. jag mår inte så bra vissa dagar..
Jag brukar bara inte våga skriva det.
Jag vet inte varför jag gjort det nu...
Jag mår bättre, så oroa er inte.

Trots en rejäl förkylning som både jag och T åkt på.
En vecka nu...
Bara lite host kvar hos mig och snuv.

Men jag mår lite bättre i allmänhet.
Jag vill ringa folk nu, ska börja såsmått.
Speciellt er som försökt få tag i mig.

Och J och S vill jag verkligen verkligen ringa.
Mina första vänner i Göteborg.
Dom har ställt upp såå mycket för mig och T. Helt underbara!
Vi firade min födelsedag med dom!
Jag och T gjorde en tårta och åkte hem till dom (lite okonventionellt jag vet men sån är jag) och så fick jag en champagneflaska =)

Jag är så glad att jag har er två! LOVE Ibland är det svårt. Ni är såna himla energi knippen.
Och jag och T är latmaskar. Jag kan ha energi men under nästan hela tiden ni känt mig så har jag ju inte varit helt mig själv.
Nedan är bilder från min födelsedag. (klickbara)


Det var mysigt!
Annat som är mysigt är café slätta och dess gäster.
Speciellt de "anställda gratisarbetarna": Z, E, Y, B osv! Människor som vet hur det är att må dåligt men som man kan umgås med utan att bry sig om sånt.. men som inte heller bryr sig om man inte orkar vara kvar, eller inte orkar vara med dom någon dag.
TACK!

Jag har även fått min egen Musa! Via tjejgruppen. Hon är så skön... och söt och rolig.
Och hon skapar, hela tiden. Och säger kloka saker om skapande och livet.
Nu ska ni få höra..... jag har börjat måla....
Det är inte klokt men så är det.
Av S min musa så har jag fått inspiration och helt plötsligt en massa idéer.
Jag har börjat på min första tavla som är mixed media. Det är papper och akryl färg.
Den blir ju inte så sjukt bra, men vad kan man vänta sig när man inte målat på flera år.
Nästa blir nog bättre.. osv.

Det känns så skönt och otäckt på en och samma gång.

Som ni kanske vet så har jag gått på healing hos ett underbart medium.
Och jag vet inte vad jag ska tro... men jag gör nu ALLT för att förbättra läget.
Inlägget innan detta skrev jag dagen efter jag varit hos henne... för andra gången.
Och det är sjukt för hon sa att man kan må sämre några dagar efter sen känns det bättre.

Ni får tro vad ni vill.. och jag är förvirrad..
MEN faktum är att det händer saker i mig.
Jag är ju lite sån flum, jag ser och känner saker. Och vissa övernaturliga saker tror jag benhårt på även om jag inte kan förklara hur det fungerar.
Men healing på det sättet som hon använder det visste jag inte vad jag skulle tro om.

Men jag mår bättre... det rör upp saker i mig. Saker som inte meditation, stresshanteringskurs eller psykolog kunnat ens komma i närheten av...
Det känns lite som att jag hela tiden går i en stor glasbubbla, som blivit skitig och flottig på ytan.
När jag varit hos henne så blir jag arg och tom de 2-3 första dagarna efter...
Sen.... sen så är det som att någon putsar min bubbla, jag ser kristallklart.
Kanske öppnar en liten lucka, känner frisk luft, nästan kippar efter andan av allt friskt.

Så man får tro vad man vill, och prata om placebo effekt eller vad som... men det händer saker.
Som känns bra. Och det räcker för mig. Får se vad som händer.
Men jag kommer gå ett par gånger till.

Det var väl allt.
Eller tack syster A för boken du gav mig: "Wreck this journal" (googla folks).
Den har hjälpt mig mycket i att komma igång med kreativiteten.
Jag ska visa mer om den, och om min tavla.
Och om små pappersgubbar jag pysslat med.

Vill även visa guldkorn ur vårt hem.
Och loppisfynd =)
Fast de 2 går ju hand i hand.

(Idag har jag gjort en sjukt god improviserad grönsaksoppa med massa färska grönsaker, och min älskade T gjorde världens godaste pannkakor. Ingen nånsin har gjort pannkakor som min T. Ni vet sådär tunna perfekta lite salta med krispiga kanter.mmmmmmmm)

Mvh Ertlillaknas


I just want to say sorry for my slightly depressed writings lately, but that's how my life is some days. I just never write about it.
I really do not know why I did it now.
I feel better anyway. So don't worry.

Right now, me and T is struggling with a cold. It's almost over now.
Just some runny noses and some coughing.

The pics above is of my birthday that was celebrated with our friends J and S.
I miss them, and I feel bad that I havent had the strenght to call them.
Anyway, me and T baked a cake on my birthday and went over to them with it. And they gave me champagne as a present. I love these people. Our first friends in Gothenburg since we moved here.

And others worth mentioning is Z, E, Y, B from an organisation that works for social and mental issues in sweden. These people in the smaller section here in Gothenburg called RSMH Water lily is now my friends and always understand! I really love them to!

More to tell, I've been going to a spiritistic medium for healing.
Two times so far. And things are happening to me.
Believe whatever you want, I don't really know what to think. But something is happening.
And it feels good. I'll tell you more another day.

And I've found me a Muse. She has given me inspiration to paint. And it was a long long time since I did that.
She's funny, cute, wise and just great. Like a breath of fresh air to me =)
So.. Thank you S!!!

And thanks to my sis A for the "Wreck this journal" book. (google it)
It has really helpt me with my creativity.

Coming up on the blog:
Painting, paper art, flea market bargains and choise morsels of our home!

Sincerely yourlittlefruitcake (a medioker translation of my blogname)

Fredag igen...

Det har varit en tung vecka.. med lite kraft.. och lite ork.
Huvudvärk och sånt skoj har ju inte direkt hjälpt till.
Jag har samlat lite kraft.. imorgon, nej vänta IDAG (klockan är nu över 12) så ska vi på chinchilla utställning i Tenhult.

Vi ska ställa vår lilla Beherit. Mest för att se hur det är att ställa ut. Annars ville vi åka för att det ska bli roligt att se alla andra chillor och chilla ägare, samt för att handla lite bra att ha saker till bra priser som brukar finnas på utställningarna.

Vår uppfödare U ska med! Hon ska ställa hela 8 sötnosar! så det blir bilen full.

Jag vet inte hur jag ska orka träffa en massa människor.. jag orkar ju knappt prata i telefon.
Men jag ska skärpa mig. Gör nu i ordning mammas kycklingsallad med baconbitar och ris.
Blir nog bra!
Detta har ju varit tänkt sen länge, så jag visste ju inte att jag skulle må så här nu.
Tomas får sköta det mesta.
Jag är mest bara med och ska försöka hålla mig lugn!

Om ni undrar över bilden så är det jag och Beherit. Tomas har tagit bilden på oss.
Bilden är redigerad med ett verktyg jag hittade via nåns blogg. Minns inte vilken.
Det är ett program som en japansk kille gjort, den gör så att bilderna ser 100 år gamla ut.
Blir ju jättefint!
Testa själva:

http://labs.wanokoto.jp/olds

Lunchbag Art

En del människor alltså..
Påsen ovan är målad av en pappa som målar sina barns lunchpåsar .... varje dag!!??
Titta på hans sida nedan, det är värt en titt!!!
http://lunchbagart.tumblr.com/page/1

Jag kan inte ens tänka mig att orka vara förälder...
Jag orkar ingenting nu, så jag blir helt överväldigad av att folk hinner och orkar så mycket varje dag...

Å andra sidan så uppskattar jag det underbara i "vardagskonst".. slit och släng konst.
Jag har egentligen svårt för sånt.. att kasta fina saker.. *ryser lite*.
Men jag tror att jag måste lära mig. Samma sak med folk som målar underbar konstverk på gator, eller gör sandstatyer på stranden.. det försvinner ju.. men det är något speciellt med sån konst.. Man ska nog spara mer på intryck än på saker.

Slutsats: Ja gillart!

liv...

När hjärnan, och känslorna fungerar... så slutar kroppen att fungera...

Orkar inte.. tröttheten tar över när inget fungerar inuti... Känner mig som en hypokondriker...

Jag vet antagligen vad problemet är.. men det går inte att lösa direkt...

Orkar inte ens gå till läkare.. för de kommer säga: Tyvärr...

Och jag vet inte vad jag ska säga till de som tror på mig, som funnits där...

NEJ, jag mår inte dåligt.. inte psykiskt.. eller jo.. lite eftersom jag får ångest när kroppen strejkar... Och nej det hjälper inte vad jag än äter.. och nej det kommer inte hjälpa om jag går ner i vikt...

Så... hur gör man nu då.... jaja.. det löser sig...

Jag som bara ville jobba, leva, träffa alla... Vill allt NU!

Förlåt att jag inte orkar.. jag vil bara sova just nu.

Dumma SJ....

Alltså.... den där hemsidan som sj har, den är dum mot mig!

Det står inte sånt som jag behöver veta, så nu måste jag ringa dit imorgonbitti och prata med någon som antagligen inte heller kan svara på min fråga...

jaja.. det är ju för nåt gott! Jag ska få hit 3 sötnosar! Åååå så kul =)

Då ska vi spela badminton tjejer! Det har jag längtat efter, men inte lika mycket som jag längtat efter er. Speciellt den minsta som aldrig åkt och hälsat på mig förut!

Så lyckades jag sova bort halva eftermiddagen... oftast så blir man alldeles deppig när man vaknar sent på kvällen och inser att man slösat en massa dagtid, men idag var det skönt.

Jag sov inte så mycket inatt!

Nu ska jag och T strax titta på det femte avsnittet av Carnivalè en helt underbar serie!

NI MÅSTE SE DEN!!!!!!

Lägger in en bild på lite söt gatukonst som jag hittade för ett tag sedan! Håll tillgodo!

Lugg, Bangs, Fringe EGO

Jag har skaffat mig Lugg, skapad av E. (hon är otrolig) Samt färgat svart med lite rött i.

Känner mig lugnare efter semester. Men fortfarande alldeles för tom i huvudet, och alldeles för förvirrad. Men tröttheten börjar släppa.

Har börjat måla med hjälp av T:s mamma. Får se när jag lyckas bli klar med den bilden. Det går bättre än vad jag hade trott efter så många års uppehåll från penslar och färg.

Imorgon kommer min mamma =) Vi ska ha en myshelg.

Sen är det snart dags för syskonbarn igen och sen kommer sötaste M.

Så nu blir det fullt upp och jag har massor av bilder och massor med saker att skriva om. Och mer lär det ju bli nu!

Sen så är jag så korkad att jag skrev till min stora inspiration den vackra Mia att jag äntligen börjat måla. Och när jag håller på och trakasserar folk så, så är det klart att jag måste visa verket sen. Vilken skräck. Hon/du är så otroligt talangfull och jag som inte målat på 4 år eller så.

Men men, om jag känner rätt så behöver jag inte oroa mig, för hon kan nog se något fint i mitt skräp också!

KRAM

My refuge

Det är ganska svårt att tro att det här är i centrala göteborg.Och ändå ganska undanskymt.


Här finns mitt älsklingscafé med alla goa människor fyllda med livsvisdom och självinsikt.


Och min underbara själsfrände Z.Och vackra gulliga Fenix.


Här trivs jag nu, men ärliga människor som står för sina fel och brister. Jag tycker om dom trots dessa och för dessa.Både T och jag flyr hit så ofta vi kan.


Och min älskade E och Teo följde med och vi firade en riktigt mysig midsommar här.

Men jag tänker inte säga var detta är om ni inte redan känner till det. För då kanske ni kommer vallfärda för att få den här utsikten till kaffet. Och så pass egoistisk och människofobisk är jag att jag är tyst.


Ska lägga in mer bilder från när min älva E var här. Och bilderna från när mina syster döttrar var här.Har inte riktigt haft någon energi att lägga på bloggen på länge... men men
KLART SLUT

Soluppgång

En riktigt tidig morgon promenad!stoj tycker att morgonkylan är lite bättre än sommarvärmen!

Man glömmer bort att uppskatta under som att solen går upp varje morgon!

Underbart!