Det känns som att det händer så mycket nu.
I mig, runt mig och med mig.
Det mesta är positivt!
Är med i något slags rehabiliterings program via arbetsförmedlingen.
Så jag är på mitt kära café slättas.
Jag känner mig lugnt fast trött. Jag gör så mycket mer än vad jag gjort på evigheter.
Det är som ett nytt jag, jag lär mig säga ifrån. Att inte sätta mig själv i stress träsket.
Jag är lugn inombords på ett helt annat sätt, lugnare än vad jag nånsin varit.
Jag vill en massa saker, och är fullständigt övertygad om att saker löser sig.
Man blir aldrig klar, och svackor kommer... men jag ser ljusningen med tydlighet.
Jag är stolt över dig syster yster. Du är stark. Tack för att du ringde till mig igår. Och tack för att du sa till mig idag att du är stolt över mig. Jag blir så glad av dom orden. Jag är stolt över dig med. Jag är stolt över hela min familj och starka vänner i mitt liv.
Jag har börjat på klickerkurs med Jänta. Hon är så underbar och jag tror verkligen att det här kan stärka hennes självförtroende. Hon är inte alls lika rädd och kan verka kaxig men i grunden är hon fortfarande osäker.
Ikväll så åt jag och T middag med vänner som inte funnits i vårt liv på länge länge.
J och S. S och jag var nära vänner men hon mådde inte bra av att jag hela tiden var frånvarande när jag mådde som sämst, och det förstår jag. Då behövde hon säga upp kontakten för att orka själv.
När hon hörde av sig blev jag förvirrad, glad och rädd på en och samma gång.
Nu tar vi det som det kommer, ärligt och fint.
Hon fyller 30 år idag! Vi fick äran att fira hennes födelsedags med dom!!
GRATTIS Fina fina S. Massa GRATTIS. Så mycket att fira =)
It feels like it's so much going on right now.
Inside of me, around me and with me.
Most of it good.
I'm inrolled in a rehabilitating program and I'm working at a café.
I feel calm but tired. I'm doing so much more than I have in a long time.
It's like a new me, I'm learning to say no. Learning to not put myself in the oh so familiar stress mode.
I'm calm inside in a different way than ever before.
So many things I want to do, and I feel assured that everything is going to turn out alright.
To feel better is a never ending journey, a lifetime task. And you will fall some times. But I can see the end of the tunnel clearly now.
I'm proud of you sis, you are strong. Thank you for calling me yesterday, and thank you for telling me that you are proud of me. I'm proud of you to, and the rest of my family and all of my friends too.
I've started a clicker course with our dog Jänta. She's wonderful and I really think that this is good for her. She not as scared anymore as she was, and she might seem cocky but she's still insecure.
Tonigt T and me ate dinner with a couple of lost and found friends. J and S.
S were a close friend of mine but when I had my worst period she suffered of me not being there for her. So she had to save herself and end the contact. And I understand her.
When she reconnected with me I became confused, happy and scared all at the same time.
Now we are taking it slow, with honesty and understanding.
Today is her birthday!! She turning 30! CONGRATULATIONS S! Thank you for sharing this day with us.
The pic above is the birthday girl herself!
