fredag 26 juni 2009

RIP Michael



Inatt dog han, legenden... 50 år gammal.
Hjärtstillestånd.
Alltså, det känns bara helt konstigt i mig.
Min barndomsidol. Det är ju en sån person som bara ska finnas.
Förstår inte varför jag reagerar som jag gör. Jag har tyckt så synd om honom i allt.
Han har inte intresserat mig på många många år, men man måste ändå hålla med om att han sjöng otroligt.

Trodde verkligen att han skulle finnas länge till...
Nu skulle han ju göra sin enorma avskedskonsert. Turné fram till våren 2010 from 13 juli.

Jaha.. jag har verkligen svårt att förstå döden.
Det är så surrealistiskt för mig.
Rättare sagt, jag vill inte förstå. Död, sorg, det är sån smärta fortfarande.

Idag har varit en dag där hjärnan inte hängt med,cafémöte healing, glass och kvällsdopp i Sisjön.

Har börjat läst lite. Och måste bli bättre på att säga nej. Hur kan ett litet ord vara så svårt.
Jag måste ta kontakt med de som hört av sig, och säga NEJ. Just nu kan jag inte finnas där.
Jag kan inte planera för jag vet inte från dag till dag om jag orkar.
Jag måste säga nej, säga ifrån och ge mig själv all tid jag kan få.

Michael Jackson died tonight. 50 years old.
Cardiac arrest.
It just feels strange, he was my childhood idol.
He was one of those people who just must exist.
I don't understand my own reaction. I haven't cared about him for years.
I felt for him, and always thought he sang great.

Well... I don't understand death.
It's so surreal for me.
Or maybe, I don't want to understand death. Death, sorrow, it's still so painful for me.

My brain has been slightly off today, café meeting, icecream, an evening bath in a lake.
I've begun reading a bit. And I really have to learn to say no. How can such a small word be so hard to say.
I have to say no and give myself all the time I can get.

torsdag 18 juni 2009

Poison Ivy green eyes and twisted mind




Förändring, omstarter, förvirring, otäckt.
Ungefär så är det just nu.
Jag har haft tumultartade månader, i det tysta.
Jag har behövt vara en eremit.
Inte bara för min egen skull utan för alla runt mig.
För att jag ska börja fungera nån gång.

Får se hur det nya går, det är saker på gång.
Måendet varierar nu dag för dag, men det varierar iallafall. Det är ett gott tecken.

Mycket tankar, måste komma på saker. Och jag måste reda upp mig som det lilla garnnystan jag är. Hört allt detta förut tänker ni?
Jag förstår det, men jag har ännu inte gjort det fullt ut.
Jag har börjat men innan jag är klar så försöker jag gå vidare.

Just nu, trots all ångest över att jag gör andra besvikna så måste jag vara helt självisk.
För annars går det nog aldrig.
Ni kanske tycker att jag varit det hela tiden, men ack så fel ni har.
Mitt huvud är ständigt förgiftat av all ångest/panik/skam och dåligt samvete jag bara kan få till för att jag inte finns där för er.

Jag vet inte hur det ska gå, men jag måste ge mig den bästa chansen jag kan.
Och det är upp till mig, jag kan nog inte lägga ork på annat.
Orkar ni så var gärna kvar, jag älskar er.
Orkar ni inte så förstår jag.

De få människor jag orkar träffa, ibland, är människor som jag inte kan göra besvikna.
För vi lever på samma villkor, med insyn i hur det kan vara. Jag älskar dem, men det innebär inte att jag älskar er andra mindre.

Nu tog orden slut.... KRAM

Transformation, restarts, confusion, scary.
That's the deal right now.
It's been tumultuos months, in silence.
I've been an hermit, and that's what I've needed.
Not just for me, for everyone around me so I can begin to function again.

New things on the way, how I feel varies from day to day. But it varies anyway, that's good.
I have to be selfish right now to be altruistic later.
I've been thinking about all of you all the time all my life.
I have to let go of things to move on, just for now.

Out of words... HUGS

måndag 15 juni 2009

Powderpuff photos







Hade ynnesten att få vara hundvakt till hunden på ovanstående bilder.
I en vecka så bodde lilla Ola som är en powderpuff (kinesisk nakenhund med päls) hos oss när matte Z var på kurs i Jönköping.

Han är så rolig. Vig som en katt och så mysig och go.
Bilderna ovan är inte sådär jättebra, för det var så mörkt.
Men de illustrerar honom från nyduschad blöt till torkad och borstad.

Lägg märke till hur han tröttnar på att bli fotad gradvis uppifrån och ner.
Han ser ut som en liten trött Einstein på sista.

Övrigt så är läget under kontroll.
Energin pendlar och nojjorna likaså.
Saker är på gång och allt löser sig nog såsmåningom.
KRAM


The pics above shows Ola a Powderpuff (chinese crested dog with fur)who lived with us for a week when his owner Z went away on a training-course in Jönköping.

He's just a wonderful dog, he's limber like a cat and so cuddly.

The pictures shows him from the top just showered, then dryed and combed.
Notice how tired he gets with us taking photos the longer down in the photos you look.
In the last one he looks like a little tired Einstein.

As for the rest, everything is under control.
The energy level is fluctuating, but I think everything will be ok.
HUGS