måndag 30 november 2009

Chocolate junkie extraordinaire-uppdate


köpt 2 strutar relativt överkomligt på nätet! Jisses
+ att min ÄLSK kom hem med en annan av min favoritchoklad med chilli smak efter att ha hört min ångest! La Praline Gothenburg. Nu är jag lite tillfredsställd tills leveransen kommer!


Hjääälp!!! Nån därute?

Jag har mens... är jävlig och grinig, humörsvängningar... en helt värdelös människa...
Och dessutom lider jag av abstinens!!!!

Jag är så sjukt sugen på Åre Chokladfabriks chilitryffel!
Så sugen så jag funderar på att boka tåg till Åre för att få tag på den.

Det är min favoritchoklad i hela världen, och jag tror att den är min enda chans just nu att bli en lite trevligare människa!
Varje bit tryffel är som en liten bit av himmelriket som exploderar av ljuvlig smak på min tunga och sprider en glädje och välmående i hela kroppen... jag dreglar nu när jag skriver om det.

Orkar INTE leta över hela göteborg för att få tag i en strut... försöker hitta återförsäljare på nätet men det verkar helt lönlöst. Och att köpa från nätet blir ganska dyrt med frakten.
Men å andra sidan så blir det ganska dyrt att åka till Åre också... (jag har tom kollat butikens öppettider).

Jag vill ha den NU, ikväll. Mitt hjärta slår dubbla slag när jag tänker på smaken.
Hela mitt väsen skriker att jag behöver chilitryffel nu.

Har jag ätstörningar? *suck*

I have cravings... for a particular chocolate.
It's a chilli chocolate from the manufacturer Åre choklad.

it's my favourite chocolate in the world, and with my pms:ing right now I believe that chocolate is the only way for me to be a nicer person right now.

Every piece of that chocolate goodness is a piece of heaven exploding with pleasure in ones mouth spreading wellbeeing in the whole body! I'm drooling whiles writing about it.

I want it now. tonight. But it's not that easy to find.
Do I have a eating-disorder? hah

tisdag 24 november 2009

Trött



Ja.. trött så in i bängen..
Den senaste tiden så har det varit mycket...
Hjälpt till med flytt, halloween fest, "drama"..
Jag säger nej nej nej...
Men det är svårt... när man bara vill säga ja.

Jag har känt mycket skuldkänslor och funderat över vad andra tycker om mig också...
Det borde man ju inte göra. Man får göra sitt bästa och hoppas på att folk är ärliga.
Om de inte är ärliga så är det ju synd för dem, för jag kan ju ändra på mig om det är något jag gör dem illa med i mitt beteende...
Jag vill ju inte vara dum eller förstöra! Det är klart att det kan vara svårt att vara ärlig, men samtidigt så kommer man ju aldrig vidare.

Skitsnack är jag så innerligt trött på. Trött på alla gånger jag själv trillat dit och tisslar om något om någon jag är irriterad på, och trött på alla andra som pratar illa om alla i deras närhet och som sedan förväntar sig att jag inte ska tro att de också pratar illa om mig. Det är ju klart att de gör.

MEN, jag måste i vilket fall som helst sluta fundera på vad andra tycker och tänker och fokusera på vad jag tycker, tänker och framförallt vad jag vill.

Jag fick nyheter som är otäcka, men det kommer nog lösa sig.
Mörkret omsluter alla just nu, jag riktigt törstar efter ljus.

Min E har kommit hit och det är så fint. Önskar att jag orkade med mer. Vill hjälpa henne mer, träffa henne mer, vara barnvakt.. men jag orkar inte. Och hon kräver inte.
Hon är underbar och tacksam för att man finns där när man orkar.

Vi har vår lånehund Jänta här.
Jag ville ha hem henne främst för att jag saknade henne, men också för att jag är rädd för att helt hamna i något salags katatoniskt tillstånd om inget drar ut mig varje dag.
Det är underbart, men det har varit lite problem. Nu är de lösta och det fungerar bättre än nånsin.

Nu är det bara konstigt att jag inte vet om hon kommer bli vår eller hur det blir... det är otäckt...
Jag är kär, men vet inte hur kär jag vågar tillåta mig att bli.
Snart måste hon nog lämnas tillbaka igen och jag vill inte.... hon fattas mig redan i tanken.
Vill ha henne hos mig.

Lilla sidenöra, bajshunden, varghjärtat... nåväl... allt löser sig med tiden, är det inte så?

Helst skulle jag vilja krypa in i en vrå och gömma mig , där skulle jag sova i tusen år.
Tryggt i sömnens famn, så får saker rulla på runtomkring tills jag orkar vakna igen.

Saknar familj, syskonbarnen, vänner.. saknar ork och kraft att vara kreativ.
Är rädd för ilska, besvikelse och att misslyckas.

Jag tänker och tänker, nu löser jag det här pusslet snart... ska sätta på ett kol.

En sak till... min lilla murbyggare, lilla miss omfamnad av änglar... det känns som att du drar dig undan mig....!?
Jag ser dig, ser vad som händer, ser hur du mår, känner det...
Har jag gjort dig illa? Har någon sagt att jag inte är bra för dig?
Vill du inte att jag ska märka att de små vita behövs mer än innan? Det har jag redan märkt!
Nåväl, jag finns här.. jag dömer inte. Jag blir inte besviken.
Jag har varit ärlig inte så mycket för min skull som för din!
Vill du hellre att jag ska vara tyst om det jobbiga så är jag det!
Du ska göra saker för din skull , inte för någon annans! Jag har brytit tystnaden för att du ska vara snäll mot dig, inte för att du ska vara snäll mot mig.. TOKA! Puss


Jag tänker avsluta detta inlägg med att säga: JAG ÄR POSITIV =)

I'm just plain tired.
There's been a lot done lately, helped with a move, halloween party, "drama".
I'm saying no, no, no.
But it's hard when you just wanna say yes.

I feel a lot og guilt also, thinking about how others perceive me.
Stupid really, you have to trust that others will be honest with you.
If they're not, it's their loss really.
I don't want to be mean, and I understand that it's hard to be honest but if youre not you can't get further in youre thinking.

Tired of gossip also, I've done it myself to many times. It's just pointless.
People should understand that I know they are talking about me too if they talk about everybode else.

I've gotten scary news too... the darkness seems to surround everybody at the moment.
But It'll pass I guess.

My precious E has moved here. It's wonderful and I love her so. She understands that I can't be there for her all the time, but I want to.

And our borrowed dog is here. I missed her so much. The only problem now is that it's hard not knowing if she'll be ours or not. But everything will be solved with time, right?

Right now I would like to crawl in to a small space and hide. Just sleep until all the worries are gone.

I miss everyone and I'm thinking and thinking.
I'll solve the puzzle soon, one piece at a time.

In all I'm positive, really! That's my final words this time!

lördag 3 oktober 2009

En kopp av mig smakar bittra tårar och aska

Helt värdelös, helt värdelöst.
Jag kan ingenting... allt blir bara fel hur eller vad jag än gör.
Jag bara orkar inte.

Jo jag lever imorgon med, och i övermorgon och i en himla massa dagar till om inget oförutsett händer.

Så ring inte polisen och oroa er inte.
Jag tänker alldeles för mycket på er hela tiden för att bry mig så mycket om mig själv...

Men just nu, i denna sekund så orkar jag inte mer.

Hur har jag lyckats med att bli så misslyckad?
Jag är född som olyckan och kommer så förbli.

Stackars olyckan..
Å så jag tycker synd om mig själv..
Men det får man inte.. för det är fult.

Dåså, då fortsätter jag på självhatets raka väg.

Ursäkta mig, förlåt, vad vill du?
Jag gör som du vill, går dit du ska, gör det du tycker!
Det är klart att jag hjälper!
Bättre altruist än terrorist!

Jag ber om ursäkt, av hela mitt hjärta.
Till alla som råkat passera längs mitt livs väg.

Jag kan inte rå för det, eller jo det är bara en ursäkt!
Jag är sjuk, ända in i själen.
Och har antagligen en defekt hjärna, men för det behöver jag inte bete mig som skit!?
Men diagnosen ljuger aldrig. Den är och förblir!

Ingen kan trycka ner mig. Det får ni inte! Jag tar ingen skit.

Bläddra efter dramatisk med storhetsvansinne i nationalencyklopedin och där finns en bild av mig!!!

Jag tror att jag vet bäst! Jämt! Och så är det, och ingen kan säga något annat.
Och om ni inte tror på det så tänker jag hota er , rejält!!!
Sån är jag, en utpressare med fiffiga ultimatum.

Jag är bäst också, ingen gör saker lika bra som jag! Och jag vet allt!

Jag bryr mig bara om mig själv, för ni andra är oviktiga!
Och jag kommer aldrig finnas där för er.
Men jag sliter mitt hår för mina kval och min ågren.

Om ni vill så kan jag prata omkull er! Jag kan hitta på någon alldeles fantastisk som ni kan få tycka om, för att sedan se igenom fasaden och flämta av ren illfarelse.
LURADE!!!

Jag bara förstör och smiter, flyr och river.
Saltar i såren och missförstår.
Säger fel saker, säger saker fel, säger saker så att det blir fel... fel sätt.. FEL!

Nu kanske det låter som att jag tycker synd om mig själv igen, men det gör jag inte...

Jag har bara insett sanningen!
Och jag tänker ha dåligt samvete tills dödagar...
Så det så!


Och något sådant här skulle minsann aldrig en frisk individ skriva!
Det bevisar ju sig själv ser ni väl!



Dikt av Ernst Wreeson

I can not translate this. A sort of poem about feeling down.

onsdag 2 september 2009

Antagligen världens bästa facebook diskussion

Måste bara dela med mig av denna fantastiska diskussion som uppstått på min älsks facebook wall.
Det blir inte bättre än så här:

Tomas är sjukt gammal. Han kom nyss på sig själv med att ensam stå och gnälla över att fryspåsarna är för dåliga och lätt går sönder.
Ja, du läste rätt.

Martin-Gubbjävel. Skaffa en sådan där senilvagn som du kan dra på också när du handlar.

Magnuz- Tompa. Tro mig när jag säger följande: Jag skrattade just så mycket att jag kräktes.

Linda- å välkommen till min värld! :)

Peter- It's all downhill from here!

Tomas- Made: Full-lastad med rabattkuponger. Manowarcitat: There's no charge for the haircut.
Magnuz: Mission complete då, haha...
Linda: Tack, känns skönt att ha någon på andra sidan..
Peter: Ja, bättre än så här blir det inte. Det var mitt livs milstolpe. Det var så nära nirvana jag hamnade. Fan...

Magnuz- Son of a biatch... Kul som fan hursom! :D

Peter- Haha

Marcus- Vi ska alla den vägen vandra. Kom på mig själv med att fundera över den yngre generationens brist på hyfs (ja, det ordvalet) häromdan. Bara så du vet vad som kommer...

Emelie- HAHAHAHAHAHA! (skrattar egentligen igenkännande)

Tomas- Marcus: Haha, jo, en tanke som jag får minst en gång varje bussresa. Jag har till och med dragit det ett steg längre och funderar på hur deras föräldrar uppfostrat dem.
Emelie: Skönt att man inte är ensam.. =)

Magnuz- Så det var BARA jag som kräktes?

Tomas- Magnuz: Hahaha, jag förstår att det kan vara svårt att ta det till sig och att du är besviken.. ...förmodigen har alla kräkts men du var den enda som vågade meddela det. Jag spydde själv när jag skrev det.

Magnuz- Underbart! De senaste dagarna har varit lite påfrestande, så det är mycket uppskattat att höra att fler brottas med tunga funderingar i sina liv. Fryspåsar. Jävligt metal, om inte annat! :D

Marcus- Jamen visst. Egentligen måste det ju vara föräldragenerationen som ligger till skuld för denna avsaknad av vanligt hyfs och vett. Och vilka är det? Jo 60-talisterna. Förbannade hippies! Och mobiltelefoner med högtalare sen då, på bussen. Sånt borde ju förbjudas! Och annat var det på min tid när Fanta smakade antingen apelsin eller citron (eller förstås black orange då). Och SMS hit och jävla internet hit och dit! Förresten anser jag att simning har blivit en löjlig sport.
Tack

Magnuz- "Å terylenbyxor!"

I'm afraid this is an untranslatable piece. A facebook discussion.
More for all of you non swedes to come!

fredag 28 augusti 2009

Oh my gosh



Ja jisses.... hektisk sommar...
Det känns som att jag har pendlat mellan mani och koma.
Helt underbart, men hårt och jobbigt ibland.

Vi har hunnit med så mycket och samtidigt inte alls så mycket som en "normal" hade.
Dumt ord, jag vet. Men jag kan inte beskriva det på något annat sätt.

Jag trodde att jag skulle hinna ännu mer, orka ännu mer och träffa fler.
Men det gick bara inte.

Förutom ny medicinering och att jag sovit och inte mått så bra så har jag:

- gått på healing
- Fått ny läkare, ny psykolog, ny medicin och så småningom en diagnos
- Sjungit på ett bröllop, deltagit i bröllopsfest. Utomhusbröllop såå vackert.
- Varit på vänners helt underbara bröllop, är så glad för dom
- Firat en annorlunda jättefin midsommar då jag gjorde midsommarstång.
- Haft en lånehund som gjort enorma framsteg.
- Gått på madonna konsert
- Umgåtts med magiska E
- Varit på Liseberg och skämts ihjäl samt haft så kul.
- åkt på resa i Arns fotspår, spelat kubb, sett vackra kyrkor och känt historien runt mig.
- Varit i sämstad i sommar stuga, badat, åkt till smögen och sett mareld.
- Varit på nordens ark och sett så vackra djur.
- Åkt till gotland, träffat välsignade F, sett raukar från en annan planet och massa annat som bara gör en ödmjuk
- haft världens förkylning
- använt kameran massor
- fått fin solbränna, badat mycket (skitit i vikt), och fått minst en miljard nya fräknar
- försökt komma över telefonskräck
- varit på cafét, bakat lite... klippt lugg på folk, sminkat...

Det mesta har varit planerat sen länge.. vissa saker inte.
Men jag har verkligen kämpat som ett djur för att orka det roliga.
Sjukt egentligen, men ibland är det så så svårt att ens komma upp ur sängen.

Och allt detta är ju bara vissa intensiva dagar då allt hänt, däremellan har jag knappt funnits.
Men jag är tacksam och glad. Över mina vänner, min mamma som jag förstår mycket mer som människa. Jag ser henne på ett helt annat sätt. Mina systrar, saknar dem så. Mina syskonbarn...

Å så jag saknar vänner och familj. Men jag har inte orkat träffa alla. De flesta har jag inte sett på så länge. Har samlat ork och styrka inför de sakerna som var bokade sen länge.
Jag har massor att visa, att berätta... är helt förundrad över det jag åstadkommit, men väldigt besviken över att jag inte räcker till för mer.

Just nu känns det som att jag är i ett vakum. Ett väntrum nånstans. Jag har fått så mycket redskap, så mycket kunskap. Jag är inte samma person, jag tänker konstant och har kommit på så mycket saker om mig själv, om människor runt mig och om livet...
Men nu så är det helt i stiltje, jag väntar på nästa buss eller något liknande.

Måste nog ha hjälp att gå vidare, att kunna förstå mer, att lösa saker och för att kunna bygga för framtiden. Om ni bara visste hur det har byggts om inuti mig.

Men nu väntar jag som sagt va på nya byggdelar som jag inte har, men det är på gång.
Framtid, skumt att tänka på. Ibland tror jag att jag vet allt, ibland känns det som att jag inte vet något. Jag vill så mycket, har passion för så mycket. FÖR mycket tror jag.

Ååå... jag orkar inte vänta på att våga, att lära mig hur man gör för att ta en dag i taget och att göra en sak i taget. Vill kunna avgränsa mig. Det här inlägget förstår ni nog inte.. knapp jag heller..haha

Men för att underlätta det så mår jag ok. Nu måste jag nog backa några steg ett tag igen för att komma ikapp mig själv. Vid minsta tecken på framsteg så börjar jag alltid spurta istället för att promenera i maklig takt, men denna gång tänker jag inte trilla.
Nu har jag det under kontroll och jag har lagt i bromsen.

KRAM

It's been a crazy summer.
it feels like I've been travelling back and forth between cacoethes and coma.
Wonderful but hard sometimes.

I've done soo much, not as much as an "normal" person would have but..
Stupid word I know, but I can't describe it with another word.

I miss so many people in my life that I havent had the time for.
I thought I would be able to do so much more, see more people, but I just could'nt.
This was to much as it was.

Now I feel I'm stuck in some kind of waiting room.
I've learned so much and I'm not the same person.
But I can't go any further by myself, I need help.
And it is on it's way.

To sum it all up, I'm OK!
I know I have gone to fast again, eager as I am.
But it's under control now.
I've backed a bit and instead of running as fast as I can I am walking slowly.

I just can't wait to see what the future might bring, I have so many passions and no answers.

Well.. now you know!

HUGS




fredag 26 juni 2009

RIP Michael



Inatt dog han, legenden... 50 år gammal.
Hjärtstillestånd.
Alltså, det känns bara helt konstigt i mig.
Min barndomsidol. Det är ju en sån person som bara ska finnas.
Förstår inte varför jag reagerar som jag gör. Jag har tyckt så synd om honom i allt.
Han har inte intresserat mig på många många år, men man måste ändå hålla med om att han sjöng otroligt.

Trodde verkligen att han skulle finnas länge till...
Nu skulle han ju göra sin enorma avskedskonsert. Turné fram till våren 2010 from 13 juli.

Jaha.. jag har verkligen svårt att förstå döden.
Det är så surrealistiskt för mig.
Rättare sagt, jag vill inte förstå. Död, sorg, det är sån smärta fortfarande.

Idag har varit en dag där hjärnan inte hängt med,cafémöte healing, glass och kvällsdopp i Sisjön.

Har börjat läst lite. Och måste bli bättre på att säga nej. Hur kan ett litet ord vara så svårt.
Jag måste ta kontakt med de som hört av sig, och säga NEJ. Just nu kan jag inte finnas där.
Jag kan inte planera för jag vet inte från dag till dag om jag orkar.
Jag måste säga nej, säga ifrån och ge mig själv all tid jag kan få.

Michael Jackson died tonight. 50 years old.
Cardiac arrest.
It just feels strange, he was my childhood idol.
He was one of those people who just must exist.
I don't understand my own reaction. I haven't cared about him for years.
I felt for him, and always thought he sang great.

Well... I don't understand death.
It's so surreal for me.
Or maybe, I don't want to understand death. Death, sorrow, it's still so painful for me.

My brain has been slightly off today, café meeting, icecream, an evening bath in a lake.
I've begun reading a bit. And I really have to learn to say no. How can such a small word be so hard to say.
I have to say no and give myself all the time I can get.

torsdag 18 juni 2009

Poison Ivy green eyes and twisted mind




Förändring, omstarter, förvirring, otäckt.
Ungefär så är det just nu.
Jag har haft tumultartade månader, i det tysta.
Jag har behövt vara en eremit.
Inte bara för min egen skull utan för alla runt mig.
För att jag ska börja fungera nån gång.

Får se hur det nya går, det är saker på gång.
Måendet varierar nu dag för dag, men det varierar iallafall. Det är ett gott tecken.

Mycket tankar, måste komma på saker. Och jag måste reda upp mig som det lilla garnnystan jag är. Hört allt detta förut tänker ni?
Jag förstår det, men jag har ännu inte gjort det fullt ut.
Jag har börjat men innan jag är klar så försöker jag gå vidare.

Just nu, trots all ångest över att jag gör andra besvikna så måste jag vara helt självisk.
För annars går det nog aldrig.
Ni kanske tycker att jag varit det hela tiden, men ack så fel ni har.
Mitt huvud är ständigt förgiftat av all ångest/panik/skam och dåligt samvete jag bara kan få till för att jag inte finns där för er.

Jag vet inte hur det ska gå, men jag måste ge mig den bästa chansen jag kan.
Och det är upp till mig, jag kan nog inte lägga ork på annat.
Orkar ni så var gärna kvar, jag älskar er.
Orkar ni inte så förstår jag.

De få människor jag orkar träffa, ibland, är människor som jag inte kan göra besvikna.
För vi lever på samma villkor, med insyn i hur det kan vara. Jag älskar dem, men det innebär inte att jag älskar er andra mindre.

Nu tog orden slut.... KRAM

Transformation, restarts, confusion, scary.
That's the deal right now.
It's been tumultuos months, in silence.
I've been an hermit, and that's what I've needed.
Not just for me, for everyone around me so I can begin to function again.

New things on the way, how I feel varies from day to day. But it varies anyway, that's good.
I have to be selfish right now to be altruistic later.
I've been thinking about all of you all the time all my life.
I have to let go of things to move on, just for now.

Out of words... HUGS

måndag 15 juni 2009

Powderpuff photos







Hade ynnesten att få vara hundvakt till hunden på ovanstående bilder.
I en vecka så bodde lilla Ola som är en powderpuff (kinesisk nakenhund med päls) hos oss när matte Z var på kurs i Jönköping.

Han är så rolig. Vig som en katt och så mysig och go.
Bilderna ovan är inte sådär jättebra, för det var så mörkt.
Men de illustrerar honom från nyduschad blöt till torkad och borstad.

Lägg märke till hur han tröttnar på att bli fotad gradvis uppifrån och ner.
Han ser ut som en liten trött Einstein på sista.

Övrigt så är läget under kontroll.
Energin pendlar och nojjorna likaså.
Saker är på gång och allt löser sig nog såsmåningom.
KRAM


The pics above shows Ola a Powderpuff (chinese crested dog with fur)who lived with us for a week when his owner Z went away on a training-course in Jönköping.

He's just a wonderful dog, he's limber like a cat and so cuddly.

The pictures shows him from the top just showered, then dryed and combed.
Notice how tired he gets with us taking photos the longer down in the photos you look.
In the last one he looks like a little tired Einstein.

As for the rest, everything is under control.
The energy level is fluctuating, but I think everything will be ok.
HUGS

söndag 17 maj 2009

A glimpse of our home 2



En liten detaljbid från bokhyllan i sovrummet.
Och ugglor från en favvo butik i göteborg.
Kinesiskt siden är de klädda i.
En plåtask med oldschool tatuerings motiv från samma butik: Sorbet.
Och en bok om mig..

Tänk om det var så lätt.. en bok om en själv..
Just nu tänker jag för mycket..
Är orolig och nojjig och så..
Orolig för så mycket... jobbigt..
Det löser sig väl....men usch... bilderna min hjärna kan skapa är skrämmande..

A detail picture from the bookshelf in our bedroom.
Owl dressed in chinese silk and a metall box with oldschool tattoo motifs.
And a book about me...

Imagine if it was so easy... a book about yourself...
I'm thinking too much right now.
I feel worried and paranoid you know...
Soo many things to worry about... it's hard...
I guess it will turn out okey.. but the pictures in my head is so hard to ignore...

torsdag 14 maj 2009

Junkyard fantasy photos!




Jag och Älsk åkte på inspirations-tur aka foto safari för att jag vill ha lite känsla och komma igång och måla och för att vi båda vill lära oss att ta bra foton, och att lära oss kameran.
Eller rättare sagt, T lär sig kameran och jag bara gör och när jag inte gillar bilden så frågar jag T hur man kan ändra ljus osv.
Sjukt kul är det.
På väg till Lerum så fick jag se värsta drömstället för fotokåta som oss.
En Skrotsamlares dröm, med vackra rostiga antiktiveter.
Vi letade oss runt i ett enormt industriområde och till sist fann vi det.
Gamla lastbilar, pansarvagnar, gamla gamla militärfordon.
Med patina, flagnad färg och historia. Yaay.

Och vi var där länge. Ovan är enbart mina bilder men T tog en massa fina. Han lade ut några på sin blogg. Är det inte vackert? Fult på ett sätt, men ändå vackert.
Jag är nöjd, för att aldrig ha hållit i en systemkamera innan så är det klart godkänt tycker jag!

Och jag fick idéer till målningar! Mycket bra!
Måste tillägga att jag även älskade farbrorn som ägde stället.
Han cyklade på en så söt cykel, och hade snälla ögon som speglade en klok erfaren själ.
Och det bästa av allt, han hade vackert vitt hår och en vit mustach som han med omsorg böjt upp i två glada krullar på varje sida av sitt ansikte!
Jag ville ta ett kort på honom med, men det vågade jag inte....


Me and my Love went on a inspiration-trip aka fotosafari. Mainly to try to learn the camera and learn how to get good photos, but also on my part to get inspiration for painting.
We had a place in mind, but on the way there I spotted a beutiful junkyard.
So we made our way trough a big industrial area and found it after cruisading a bit.

There were old military vehicles, with beutiful flaked off paint, rust, patina, old lorries and an armoured car. A lot of history in one place. Ugly and beutiful at the same time.
So the pictures above is from there, not all of them but most. Like it?
I think it's pretty good considering I've never held a system camera before.
T learns how the camera works and I just use it, and ask him how to change things when I don't like something in the pic.

And I got some ideas for paintings. Very good!

onsdag 13 maj 2009

Progress on my painting



Lite detaljbilder...
Har kommit en bra bit på väg.... men har fått en blockering nu...
Det är nåt i bilden som inte stämmer, och jag kommer ingenvart....
Har en massa andra målningar på skiss stadiet, men kan inte fortsätta med dom förrän jag löst denna. Kanske dumt men sån är jag..

Detta är utrivna boksidor limmade på en pannå och sen målat med akryl på.
Den handlar om mina lässvårigheter sen jag gick in i väggen....

Jag har lite glada dagar blandat med svåra dagar nu...
Jag har inte så mycket ork, var ett tag sen jag orkade måla nu..
Vissa dagar orkar/vågar jag inte gå ut ur lägenheten...
Telefonskräcken sitter i..

Men jag ser med tillförsikt på vad som kommer hända framöver.
Samtidigt så är jag jätte orolig.
Men jag kämpar nu främst för att få ork, och för att höra av mig...

Some detail pictures.
I've come a long way on the painting but there are some things missing.
There are soo many more paintings in my head but I can't allow them to come out as long as I havent finished this one.
Stupid maybee, but that's how I work.

In this painting I'm working with book pages glued on to a panel and then I've painted on it with acrylic color.
The painting is about my readingdisorders since I got burned-out.

Some of my days are really hard now, and some days are happy.
Some days I can't even get out of the appartment.
Still afraid of telephones..

But I look forward with reassurance.
And I'm working to get more fortitude and courage to get in contact with people.

tisdag 12 maj 2009

Pearl my world! My little poo



Jag tror att jag pärlade sist på fritids när jag gick i lågstadiet.
Men hur kul är det inte?
Detta är alltså min första pärlplatta sen dess.
Jag är ganska nöjd! Är ett My little Pony fan... och just nu så känner jag för att driva med allt.
Jag tycker ändå att jag fick till my little pony känslan!

Det enda som är synd är att jag strök den själv och jag vet ju inte hur man gör.. så den blidde för smält på vissa ställen!
Men visst är den lilla bajshögen bra söt?

På tal om My little pony så är jag helt besatt av de som modifierar dem själva.
Blir nog ett helt bloginlägg om det ämnet.

Mer pärlor till folket!
Tack till Illegalia!

This is the first time since I was little that I've made one of these.
And I'm quite happy with the result.
I am a My little pony fan, and this is not to be mean or something.
I just find it funny!

And it'll be even better next time, cause now I know not to iron it too much!
It's too melted in some parts.

I'm really fascinated of modified My little Ponys when we are on that subject.
So, soon to come on the blog: Modified My little Ponys!!!

Is'nt my little pile of poo adorable?
Thanks to Illegalia!

måndag 11 maj 2009

A glimpse of our home



Nu när T införskaffat en systemkamera så testar ja lite också.
Fasligt kul är det ju.
Har länge tänkt att visa lite hur det ser ut här hemma, men aldrig fått till bra bilder.
Nu ska det bli ändring på det.
Ska starta en serie med bilder av vårt hem, istället för "remember the summer" serien.
Den kommer det dock ett sista inlägg på för sommaren har ju inte kommit igång ännu.

Bilden ovan är alltså lite av ett test sådär.
Det är en närbild på en liten telefonhylla stringmodell i teak som vi har i hallen.
Ovanför den hänger en teakspegel som jag "ärvde" efter farmor och farfar.
En röd plastlampa från bolagret.
Ett kort som min syster A, aka Rimna gjort till mig, med en bild på mig.
En kitschig plåtlåda med skoputs attiraljer i, ett "shoe shine kit".
Och längst in till höger bakom lampan är det en liten portmonnä i vaxduk med röda äpplen på.

Detta blidde väl en lite väl konstnärlig bild, men det kommer mera.
Har fortfarande inte kommit längre på tavlan, om jag inte var så missnöjd med den så skulle jag visa er en bild på hur långt jag kommit... men jag måste ändra den lite först.

Idag har jag pärlat, en så fyndig pärlplatta. Jag är omåttligt nöjd, vilket inte är likt mig.
Den ska strykas imorrn (senare idag) sen kommer bild! Promise!

Now when T has bought a great camera I'm taking the chance to play with it.
It's soo fun!
I've been thinking about showing our home for a long time now, but never gotten any good pics.
That's history now!
I' going to show a serie here on the blog with sneakpeeks of our home.
Consider this the first one.

Remember that the picture above was one of my first, so I hope it will get better.

It's a close up picture of a shelf in our hall. Made of teak.
Above it hangs a small teak mirror that I've gotten after my grandma and grandpa (dads side)
A lamp made out of plastic from a store called Bolagret.
A card my sister a aka Rimna made for me with my picture on it.
A "sho shine kit" box in metal.
and a small purse in plastic fabric with apple prints on it.

I've been a bit creative also today. Promise some pics of it tomorrow (later today that is).

lördag 9 maj 2009

Ilsa 1 år!



Nu är det dags för nästa jubilant!
Kamikaze-Ilsa som hon kallas till vardags har trots dödsföraktandes hopp lyckats överleva till 1 års dagen! Hon är så söt. Lite hispig men söt!

Vi har firat med ett extra russin!
Denna lilla tös är den av våra chillor jag förstår mig på minst... men det kanske bara tar tid.
Om ni undrar över namnet så är det T som döpt henne efter en nazi fångvakt "Ilsa, the shewolf of the ss". Han tycker att det är mäkta lustigt att döpa söta saker efter hemska saker.

Det passar henne dock för hon kan vara en riktig subba mot de andra ibland. Typ puttar bort dom från saker och snor mat och godis. Hon är ett matvrak.
Sen å andra sidan sitter hon och bara myser med dom nästa sekund.

Hon är i allafall lite lugnare när man håller henne nuförtiden.
Och gör inte lika många skydive hopp rakt ut i luften!

Massa grattis till vår stumpa i allafall!

Today (9 may) it's one of our 3 chinchillas, Ilsa's first birthday.
She formally known as Kamikaze-Ilsa because of her frightful skydiving jumps right out in thin air.

We celebrated the jubilant occation with an extra raisin.
She is the one of our chins that I don't really know that well yet. She is kind of mysterious in her ways.
If you wonder about the name my T has named her after " Ilsa the shewolf of SS" a nazi guard.
He thinks that it's hilarious to name cute things after horrible things.

Anyways congrats darling!

onsdag 6 maj 2009

3 Years!!!!!



Det är sant! Den 6 maj så var det 3 års dagen sen jag och T blev ihop.
I vått och torrt! På bilden ovan så var jag lite av ett nervvrak och T tröstar mig.
Vi hade precis anlänt Kairo och det hade hänt en del.
Vi firade då att vi varit tillsammans i ett halvår.
1 års dagen och 2 års dagen firade vi inte alls hehe..

Vi är inte som alla andra. På denna årsdag så jobbade T till 22,15.
Men när han kom hem så hade han gett sig den på att vi skulle göra nåt i allafall.
Så han sprang runt och stoppade ner saker i påsar och bad mig sätta på mig varma kläder.
Sen så åkte vi iväg i bilen med vår lånehund Fenix.

En snabbis förbi en mack där mer saker införskaffades.
Sen så stannade han till sist vid vår favoritbadplats sillvik.
Och där till vågornas brus så dukade han upp ett täcke att sitta på, tände en massa ljuslyktor runt oss där i mörkret och gav mig en filt.
Så åt vi varsin ciabatta och så delade han ett pepparkakshjärta i 2 som vi åt en halva var av.
En midnatsspicknick!!! Där satt vi under stjärnorna med bara månen som ljus och med värmeljuslyktor som tindrade runt oss. Så himlarns fint.

Den där karln alltså! Vad har jag gjort för bra för att förtjäna dig?
Du är underbar! Jag älskar dig såå mycket! Återigen, om ni bara visste. Min allra bästa vän är han. Mitt allt!

TACK för att jag fått dela 3 år med dig. Hoppas det blir mängder med år!!!

I'ts true, 6 of may was our 3 year anniversary.
Since we concidered ourselfs a couple that is.
The picture above is when we celebrated 6 months together and we were in Cairo.
I was upset at the time the picture was taken, and T was comforting me. A lot of chaos happend when we had just arrived in Cairo.
We havent celebrated any anniversary since then.
Strange.haha

This time T worked late but still wanted to do something.
So he said he had something planned and asked me to wear something warm.
When he came home he packed lots of things and then we went on a ride in our car.

After one stop at a gas station where he bought some more stuff we ended up by the ocean.

So there hearing the waves against the shore, we sat on a blanket with lanterns around us under the stars eating ciabattas and charing heart formed gingerbread.
A midnight picknick.

Soo wonderful. How I love you!
I don't know what I've done to deserve you.
I'm looking forward to lots and lots of more years to come!

måndag 27 april 2009

Streetart




Visar lite underbar gatukonst hittad i gamlestaden.
Så söta. Jag kan inte sluta fascineras av gatukonst.

Övrigt... var på chinchilla utställning igår.
Det var ok, ställde inte ut nån chilla men Beherit var med.

Skickade ett sms till nära och kära att de gärna fick hälsa på mig då det var i folkets hus i Östansjö. Följande underbaringar hade tid och möjlighet att komma och gjorde mig alldeles varm inombords:

Micke och PG - micke ska köpa en valp snart.. och jag vill träffa!! Pg har hus som han pysslar med. Sen så tyckte dom att det var en himla massa skadedjur på plats.. *suck* Men de fick ändå "mysa" me beherit, bildbevis kommer så fort ja orkar ladda upp bilderna.

Jojjo med sällskap - Bakis men såå fin och mysig. Saknar massa!! Blir alltid skratt med henne!

Helén, Kim och Douglas - Ååååååååååå sakna!! Jag är nu gudmor åt min fina glada Douglas. Han är värsta söta busen. Springer som en tok och är så smart och snabbtänkt! LOVE

Kika, Rikard, Olle och Svea - Kom för att kramas å titta på "råttbollarna" som var det närmsta mamma och pappa kunde förklara djuren för barnen. De fick hälsa på Beherit, mata med russin och klappa och pussa. Och det tyckte de om! Älskar hela familjen. Nästa år blir det bröllop! Yaay!

Idag har jag bara halvt dött av mensvärk. Var på healing igen förra veckan. Jag kommer få en hund i mitt liv igen nån gång. Inte en valp dock, utan jag kommer ta över en hund från någon som inte kan ha kvar den. Vi får väl se!

Nu sova!


The pics above is showing some streetart I found in Gamlestaden in Gothenburg. I just love streetart. It's soo fascinating.

Was on a chinchillashow yesterday. It was ok. But the greatest thing was that it was near my hometown so I texted my friends and some of them managed to come and see me.
I havent been the best of friends lately so I am so grateful that they came.

My little heart jumped an extra beat and they just made me soo happy.
Ther ones who could make it was: Micke, Pg, Jojjo, Helé with Kim and Douglas, Kika with Rikard, Olle and Svea. So lots of beutiful fun people and sun, you cant get anything better than that. LOVE



tisdag 21 april 2009

Aaarggh


Ska börja med att säga att jag mår rätt bra.. Detta inlägg är enbart vardagsfrustration..

Jag är ARG... Irriterad...undrande.. Frustrerad... Förstår mig inte på en del.. Hatar datorer...trött på dålig kommunikation...
Är så irriterande irriterad och sur och fånigt förbannad och lite ledsen så jag blir trött på mig själv...

Har överanalyserat lite inatt utöver resten.. I övrigt så var dagen bra.

Kommer inte somna på många timmar än.. Ska spela lite mobilspel tills imorrnbitti tror ja. . Och vara sur..

Vi hörs

söndag 19 april 2009

Kinky candy


Lite snabb mobilbloggning...

Är det bara jag eller är det någon mer som reagerat på den något kontroversiella bilden på detta välkända godis?? Eew

Is it just me or has anyone else ever wondered about the slightly disturbed illustration om this candy?
Eew

Apologize

Hej.. och förlåt för mina något deppiga inlägg...
Men så är det ju.. jag mår inte så bra vissa dagar..
Jag brukar bara inte våga skriva det.
Jag vet inte varför jag gjort det nu...
Jag mår bättre, så oroa er inte.

Trots en rejäl förkylning som både jag och T åkt på.
En vecka nu...
Bara lite host kvar hos mig och snuv.

Men jag mår lite bättre i allmänhet.
Jag vill ringa folk nu, ska börja såsmått.
Speciellt er som försökt få tag i mig.

Och J och S vill jag verkligen verkligen ringa.
Mina första vänner i Göteborg.
Dom har ställt upp såå mycket för mig och T. Helt underbara!
Vi firade min födelsedag med dom!
Jag och T gjorde en tårta och åkte hem till dom (lite okonventionellt jag vet men sån är jag) och så fick jag en champagneflaska =)

Jag är så glad att jag har er två! LOVE Ibland är det svårt. Ni är såna himla energi knippen.
Och jag och T är latmaskar. Jag kan ha energi men under nästan hela tiden ni känt mig så har jag ju inte varit helt mig själv.
Nedan är bilder från min födelsedag. (klickbara)



Det var mysigt!
Annat som är mysigt är café slätta och dess gäster.
Speciellt de "anställda gratisarbetarna": Z, E, Y, B osv! Människor som vet hur det är att må dåligt men som man kan umgås med utan att bry sig om sånt.. men som inte heller bryr sig om man inte orkar vara kvar, eller inte orkar vara med dom någon dag.
TACK!

Jag har även fått min egen Musa! Via tjejgruppen. Hon är så skön... och söt och rolig.
Och hon skapar, hela tiden. Och säger kloka saker om skapande och livet.
Nu ska ni få höra..... jag har börjat måla....
Det är inte klokt men så är det.
Av S min musa så har jag fått inspiration och helt plötsligt en massa idéer.
Jag har börjat på min första tavla som är mixed media. Det är papper och akryl färg.
Den blir ju inte så sjukt bra, men vad kan man vänta sig när man inte målat på flera år.
Nästa blir nog bättre.. osv.

Det känns så skönt och otäckt på en och samma gång.

Som ni kanske vet så har jag gått på healing hos ett underbart medium.
Och jag vet inte vad jag ska tro... men jag gör nu ALLT för att förbättra läget.
Inlägget innan detta skrev jag dagen efter jag varit hos henne... för andra gången.
Och det är sjukt för hon sa att man kan må sämre några dagar efter sen känns det bättre.

Ni får tro vad ni vill.. och jag är förvirrad..
MEN faktum är att det händer saker i mig.
Jag är ju lite sån flum, jag ser och känner saker. Och vissa övernaturliga saker tror jag benhårt på även om jag inte kan förklara hur det fungerar.
Men healing på det sättet som hon använder det visste jag inte vad jag skulle tro om.

Men jag mår bättre... det rör upp saker i mig. Saker som inte meditation, stresshanteringskurs eller psykolog kunnat ens komma i närheten av...
Det känns lite som att jag hela tiden går i en stor glasbubbla, som blivit skitig och flottig på ytan.
När jag varit hos henne så blir jag arg och tom de 2-3 första dagarna efter...
Sen.... sen så är det som att någon putsar min bubbla, jag ser kristallklart.
Kanske öppnar en liten lucka, känner frisk luft, nästan kippar efter andan av allt friskt.

Så man får tro vad man vill, och prata om placebo effekt eller vad som... men det händer saker.
Som känns bra. Och det räcker för mig. Får se vad som händer.
Men jag kommer gå ett par gånger till.

Det var väl allt.
Eller tack syster A för boken du gav mig: "Wreck this journal" (googla folks).
Den har hjälpt mig mycket i att komma igång med kreativiteten.
Jag ska visa mer om den, och om min tavla.
Och om små pappersgubbar jag pysslat med.

Vill även visa guldkorn ur vårt hem.
Och loppisfynd =)
Fast de 2 går ju hand i hand.

(Idag har jag gjort en sjukt god improviserad grönsaksoppa med massa färska grönsaker, och min älskade T gjorde världens godaste pannkakor. Ingen nånsin har gjort pannkakor som min T. Ni vet sådär tunna perfekta lite salta med krispiga kanter.mmmmmmmm)

Mvh Ertlillaknas


I just want to say sorry for my slightly depressed writings lately, but that's how my life is some days. I just never write about it.
I really do not know why I did it now.
I feel better anyway. So don't worry.

Right now, me and T is struggling with a cold. It's almost over now.
Just some runny noses and some coughing.

The pics above is of my birthday that was celebrated with our friends J and S.
I miss them, and I feel bad that I havent had the strenght to call them.
Anyway, me and T baked a cake on my birthday and went over to them with it. And they gave me champagne as a present. I love these people. Our first friends in Gothenburg since we moved here.

And others worth mentioning is Z, E, Y, B from an organisation that works for social and mental issues in sweden. These people in the smaller section here in Gothenburg called RSMH Water lily is now my friends and always understand! I really love them to!

More to tell, I've been going to a spiritistic medium for healing.
Two times so far. And things are happening to me.
Believe whatever you want, I don't really know what to think. But something is happening.
And it feels good. I'll tell you more another day.

And I've found me a Muse. She has given me inspiration to paint. And it was a long long time since I did that.
She's funny, cute, wise and just great. Like a breath of fresh air to me =)
So.. Thank you S!!!

And thanks to my sis A for the "Wreck this journal" book. (google it)
It has really helpt me with my creativity.

Coming up on the blog:
Painting, paper art, flea market bargains and choise morsels of our home!

Sincerely yourlittlefruitcake (a medioker translation of my blogname)

tisdag 14 april 2009

To choose

Var på min andra behandling.
Vet inte vad jag ska tro mer än att jag har respekt för henne.
Hon vet vad jag tänker innan jag hinner säga det. Det händer på något sätt massor inom mig under behandlingen, men samtidigt ingenting.

Jag har en känsla av att jag måste välja väg nu.
En massa saker töms från mitt inre. Det städas och donas, och jag ser saker i nytt ljus allteftersom tiden går. Men nu känner jag mig tom.. tom och ensam.

Inte konstigt om livet känns meningslöst när jag inte vet vad jag ska fylla det med.
Så nu kommer det svåra, jobbiga...
Att fylla livet med mål, med sysselsättning och med upplevelser.
Saker som gör det värt att leva...
Men....


VAD vill jag?
VAD kan jag?
VAD brinner jag för?
VAD vill jag ägna mig åt?
VAR vill jag?
VILKA vill jag ha med mig?
HUR ska jag göra för att nå dit jag vill?

Det känns som att det är dags. Att sålla bort, att välja väg...
Hur ska jag orka... hur ska jag kunna hitta svaren?
Hittar jag inga svar så är det ju ingen idé.....

Känslor svallar i mig, jag känner mig meningslös, värdelös. Jag är rädd, arg, ledsen, tom.
Jag har såna humörsvängningar. Ena dagen är det fint, andra dagen är det hemskt.

Har jag ens lust att göra något? Att bli något/någon? Orkar jag ens?
Kommer jag följa magkänslan eller försöka göra det som är bäst i allas ögon?
Jag borde inte lyssna på logiken längre, den har ändå inte varit min vän.

Först och främst så måste jag få ordning i hjärnan, så att inte allt är ett sånt virrvarr...
Jag måste få ork att kunna göra saker. Att kunna jobba, att kunna leta mig dit jag vill nå.

Är jag på rätt ställe? Varför känner jag mig så ensam? Orkar inte...

Usch... vissa kanske ser fram emot att få börja om på nytt... för mig är det en enorm katarsis..
Jag är rädd, och det gör ont... och jag har en känsla av att jag inte kommer hitta svaren...
Och då finns det inget mer... Ge mig styrka...

Tårarna bränner HELA tiden bakom ögonlocken... återigen.
Så här personlig vill jag inte vara.... men nu är det så.
Jag fick som ett knivhugg i magen och kände att det var vissa som inte förstår, som jag inte ens vill ska läsa allt.... men skitsamma. Låt dem läsa...

* tar djupa andetag* Jag ska försöka meditera lite tror ja....
(glömt att sova som vanligt... kan inte somna.. eller låter mig inte ens försöka.. )

I'm at a crossroad. I have to choose.
I feel like it's time to know... and I still don't know a thing.
It hurts, and I just feel empty inside...
Empty and alone...
Don't know where I belong right now...
I have to decide what to do, where to go, who to take with me...

My head hurts, feels like fire behind my eyelids.
I really do not know where I will find all the answers...
And if I do not find them, there is no point anymore....

I have t find strenght and order... my mind is a mess right now.
So give me strenght...
Some meditation... and maybee sleep... I've forgotten to go to bed, once again...

//LittleV

//LillaV

söndag 12 april 2009

AAAAAAAAAAAAAAAAAAH

Idag är det inte alls särskilt bra...
Tomt nånstans inomi... ilska och fan och hans moster...
Ingen förstår, ingen bryr sig...
Sova bort dagen... vara arg på solen..
Inte orka träffa nån, samtidigt känna sig ensam som i graven...
VARFÖR måste det bli så här... vad hade jag gjort för fel för att få denna dag..
Känslostormiga argvindar...

Jag misstror ALLA idag. DIG med! Jag tror ni vill mig illa, hela bunten... eller så är ni så förbannat trötta på att jag är så förbannat dålig och dum och lat. Och elak som inte bryr mig tillräckligt.
Ni bara sviker mig.. allihop...det slutar alltid med att man får skit...

T vill förstå.. strök panna och agerade avslappningsband, fungerade då.. somnade..
Sov bort HELA dagen.. kul..
Men hans humör är inte kul... det tar 3 sekunder sen är han arg..
hans stubin är borta..
Nu gick han på en "kommabortfrånV"-promenad. I ren frustration och ilska...

Jag vill också kunna välja att promenera bort från mig.
Otäcka otäcka tankar nu, om ni bara visste...
Dessa dagar brukar inte synas på bloggen... och det kanske är en god idé....
Man ska väl inte vara så personlig... Men nu är det så..
Fan.. igår tänkte ja skriva ett inlägg om hur skönt det var med solen mot ansiktet...
Idag önskar jag bort allt...

Jag vill bara försvinna. Jag ifrågasätter allt och alla just nu.
Förstår inte meningen... Varför varför blev det en sån här dag?
Jag orkar inte ens leta reda på en bild eller en låt som illustrerar hur jag mår.
Orkar inte översätta... idag är jag dålig.. det här blev ett dåligt tråkigt inlägg.
Jag är dum, ful och elak och lat.

Kan nån trolla bort mig?
Det finns helt ärligt ingen som helst vettig anledning till att jag är här...
förutom att göra folk besvikna och ledsna.. säg vem som orkar leva med det varje dag?

fredag 10 april 2009

Happy Easter the Trilogy

Ilsa in the furred, the yellow and the hardboiled. Starring as "the eared egg"


Eggzilla the return starring Beherit. "Is it a monster? Is it an egg? NO it's a CHINCHICKEN!!!"



Iris as Gollum in: The lord of the eggs "my precious"

GLAD PÅSK ALLA! HAPPY EASTER EVERYONE!
Tomas vill ha påskmat.. han tjatar om Lax av nån anledning.. men jag får ingen precisering av vad för slags lax. Jag försöker upplysa honom om att det finns olika sätt att äta lax på.
Rökt lax, grillad lax, stekt lax, kokt lax, gravad lax, laxsoppa, laxpasta, ugnstekt lax, inlagd lax?, torr lax, gammal lax, låtsas lax, sur lax, söt lax, salt lax, ful lax, äcklig lax?... äh jag vet inte.

Får väl se vad det blir. Ska även tillbringa lite tid på café slätta! Med gott fika och mysigt folk.
Solen skiner på mig, och jag tror minsann att ja gillart! (minus de extra fräknarna)