To choose

Var på min andra behandling.
Vet inte vad jag ska tro mer än att jag har respekt för henne.
Hon vet vad jag tänker innan jag hinner säga det. Det händer på något sätt massor inom mig under behandlingen, men samtidigt ingenting.

Jag har en känsla av att jag måste välja väg nu.
En massa saker töms från mitt inre. Det städas och donas, och jag ser saker i nytt ljus allteftersom tiden går. Men nu känner jag mig tom.. tom och ensam.

Inte konstigt om livet känns meningslöst när jag inte vet vad jag ska fylla det med.
Så nu kommer det svåra, jobbiga...
Att fylla livet med mål, med sysselsättning och med upplevelser.
Saker som gör det värt att leva...
Men....

VAD vill jag?
VAD kan jag?
VAD brinner jag för?
VAD vill jag ägna mig åt?
VAR vill jag?
VILKA vill jag ha med mig?
HUR ska jag göra för att nå dit jag vill?

Det känns som att det är dags. Att sålla bort, att välja väg...
Hur ska jag orka... hur ska jag kunna hitta svaren?
Hittar jag inga svar så är det ju ingen idé.....

Känslor svallar i mig, jag känner mig meningslös, värdelös. Jag är rädd, arg, ledsen, tom.
Jag har såna humörsvängningar. Ena dagen är det fint, andra dagen är det hemskt.

Har jag ens lust att göra något? Att bli något/någon? Orkar jag ens?
Kommer jag följa magkänslan eller försöka göra det som är bäst i allas ögon?
Jag borde inte lyssna på logiken längre, den har ändå inte varit min vän.

Först och främst så måste jag få ordning i hjärnan, så att inte allt är ett sånt virrvarr...
Jag måste få ork att kunna göra saker. Att kunna jobba, att kunna leta mig dit jag vill nå.

Är jag på rätt ställe? Varför känner jag mig så ensam? Orkar inte...

Usch... vissa kanske ser fram emot att få börja om på nytt... för mig är det en enorm katarsis..
Jag är rädd, och det gör ont... och jag har en känsla av att jag inte kommer hitta svaren...
Och då finns det inget mer... Ge mig styrka...

Tårarna bränner HELA tiden bakom ögonlocken... återigen.
Så här personlig vill jag inte vara.... men nu är det så.
Jag fick som ett knivhugg i magen och kände att det var vissa som inte förstår, som jag inte ens vill ska läsa allt.... men skitsamma. Låt dem läsa...

* tar djupa andetag* Jag ska försöka meditera lite tror ja....
(glömt att sova som vanligt... kan inte somna.. eller låter mig inte ens försöka.. )

I'm at a crossroad. I have to choose.
I feel like it's time to know... and I still don't know a thing.
It hurts, and I just feel empty inside...
Empty and alone...
Don't know where I belong right now...
I have to decide what to do, where to go, who to take with me...

My head hurts, feels like fire behind my eyelids.
I really do not know where I will find all the answers...
And if I do not find them, there is no point anymore....

I have t find strenght and order... my mind is a mess right now.
So give me strenght...
Some meditation... and maybee sleep... I've forgotten to go to bed, once again...

//LittleV

//LillaV