Jag missade mina mediciner igår. STORT misstag I tell you.
Jag kan börja med att berätta att jag har fått ny medicinering för att stabilisera mina hypomana svängar. Och den fungerar sjukt bra. Så bra att jag är rädd.
Helt plötsligt så känns inte saker lika oövervinnerliga. Jag har mer ork, kan sova, är inte lika irriterad. Är inte lika paranoid. Har lättare att planera. Är GLAD!!!!
Det gör mig rädd att rasa, som vanligt när det är bra. Men jag kan ändå känna att det nog är lugnt, att jag åtminstonde inte kommer rasa rejält. Alltså, svängar har ju alla, och jag tänker att en liten nersväng kommer komma. För det kommer alltid komma.
Men igår var ja på en kickoff med RSMH styrelsen, och då det var tidigt på morgonen så glömde jag medicinen.
Det resulterade i följande: Senare på dagen började jag känna skillnad...
Mitt huvud hängde inte med... tankarna bara rusade runt... jag fick lite ångesttryck över bröstkorgen.. blev förvirrad och förstod inte vad folk sa. Kände att tårarna inte var långt borta. Ville komma hem och inte vara bland en massa folk. Kunde inte bestämma mig om någonting.
Min trygga punkt var Sea, hon var lugn och förankrad och logisk. TACK sea! När ja kom hem däckade jag. Helt förstörd.
Och idag känner jag mig sjukt trött, rentutav bakis och inser hur jobbigt det är att må som jag brukar må.
Och hur tacksam jag är för att ens fått må så bra i nån vecka som jag har gjort på den nya medicinen.
Jag hoppas att den fortsätter fungera, men även om den inte skulle det så är jag tacksam.
Jag önskar att jag inte behövde ta medicin, men jag inser att jag antagligen kommer behöva göra det hela livet pågrund av min bipolaritet. Och om jag måste välja mellan att vara medicinfri och ständigt uppochner(på) och allt som kommer därtill eller att gå på medicin och kunna vara lugn och finnas där för familj och vänner så väljer jag det senare!
I missed my medication yesterday. BIG mistake I tell you.
I can start by telling you that I have been given a new medication to stabilize my hypomanic turns.
And it works awesome. So good that I'm afraid.
All of a sudden it does not feel like things are just as invincible. I have more energy, I can sleep, I'm not as irritated. I'm not as paranoid. Its easier to plan. I am HAPPY!!
It makes me afraid to fall, as usual when it is good. But I can still feel that it might be ok, at least not that I will fall soo deep.
Everyone has up and downs, so do I.
But yesterday I went on a kickoff with RSMH , and it was early in the morning so I forgot the medicine.
This resulted in the following:
Later in the day I started to feel different...
My head was not with me ... thoughts just raced around ... I got a bit anxiety pressure over the chest .. became confused and did not understand what people said. Felt that the tears were not far away. Wanted to come home and not be among a bunch of people. Could not decide on anything.
My secure point was Sea, she was calm and grounded and logical. THANKS sea! When I came home I was just completely destroyed and fell asleep faster then ever.
And today I feel sickly tired, almost hangover and realize how hard it is to feel like I usually feel.
And how grateful I am to have felt so good in the few weeks that I've done on the new medicine.
I hope it continues to work, but even if it would'nt I'm grateful.
I wish I did not have to take medication, but I realize I probably will have to do so throughout the rest of my life due to my bipolarity.
And if I must choose between being medicationfree and constantly upside down (on) or to go on medication and to remain calm and be there for family and friends, I choose the latter!
