KOMA

Jag har nu i princip sovit sen vi kom hem från utställningen.
Vaken tid sen dess har jag spenderat med att äta och vara trött.
Ovan visas en bild på Beherit bakifrån..
Tycker att hon ser sådär lagom sur och besviken ut vilket passar med tanke på utställningsresultatet.

Hon kom på 5 plats, i en grupp av 5 chillor =/
Det var väl kanske inte så bra.
För er som inte är insatta (inklusive mig själv) så delas det ut poäng som baseras på 9 olika kriterier som handlar främst om päls, sedan kroppsform, huvud och allmänt intryck.
Man kan få 100 poäng som högst och Beherit fick 78.
Man får cert, vilket jag antar är förkortning för certifikat på 83 poäng om jag inte minns fel.
Cert är väl ett slags betyg på att ens chilla är riktigt fin.
Får man 3 cert på en chilla (varav en måste vara när den är vuxen) så blir den chinchillan champion.

Nåväl, nu ska detta inte hela inlägget bli en lektion i chilla utställning så vi avslutar där.

Det var en lååång dag. Allt som allt så tog det 9,5 timme... tomas var inte så nöjd..

Men jag träffade många goa människor där. Tvillingsystrarna T som var så vackra, söta och trevliga. Och väldigt olika trots att de såg ut som enäggstvillingar.
Och M som var jättetrevlig och rolig att prata med.
Och S som mest var hos danskarna som hon åkte med. Men söt och snäll verkar hon vara!

Och så vår U, vår fina goa uppfödare. Som har den bästa syn och hantering av djur jag vet.
Jag hade inte kunnat valt en bättre uppfödare. Hon månar verkligen om djuren!
Sen måste jag ju skriva: GRATTIS U. Hon fick cert på 6 av sina 8 chillor som hon hade med sig. Varav en av dem blev champion. Det är ju sjukt bra! Och de flesta var hennes egenuppfödda =)

Det jag kan säga alltsomallt om utställningen är att jag förstår att folk fastnar, det är spännande att se vem som vinner och så.
Och det är kul att träffa andra chilla intresserade, plus att man kan köpa bra saker med bra pris.

Sen så har jag lite negativa synpunkter också..
Jag gillar inte hur en del (alltså inte alla) hanterar chinchillorna.
De verkar se sina djur som ägodelar och inte som djur, som man älskar.
De håller chillorna i svansen, ibland länge för att de måste göra något annat med andra handen (som att flytta runt burar , stänga en bur, prata med nån etc) och innan de sätter ner dem i de små utställningsburarna så SKAKAR de av dom. Ungefär som när man skakar en matta fast givetvis inte lika hårt...

Och jag tycker att själva utställningen är human, men jag tycker att chillorna får sitta för länge i de små gallerburarna. Nu verkar de flesta ta det lugnt. Beherit var helt lugn. Men jag såg en del som verkade stressade och då skulle i allafall inte jag som ägare tycka att det var värt det.

Sen så gillar jag inte att man inte ska ha sand i djurens päls för att få bra poäng. Vilket innebär att de flesta tar bort sanden för sina chillor i 3 dagar eller mer innan utställning.
Tänk er själva att inte få duscha när ni vill.. det är elakt tycker jag =(

Och så tycker jag att det är konstigt att många kammar, borstar, tejpar (drar tejp över pälsen så att lös päls dras bort) för att få sina chillor så fina som möjligt.
För det första gillar väl inget djur att bli fasthållet, och chillorna är känsliga i sitt temperament och man måste ju hålla fast en chilla om man ska kamma det...

Sen så tycker jag att alla kunde skippa att ens göra något med sina chillor, då skulle man ju verkligen se bra kvalité eller inte..

Nog om det... Intressant var det. Nästa gång är i hallsberg. Nu i april!
Då måste jag ju nästan åka för att det är i min hemstad!
Men tveksam om vi ska ställa även om Beherit tog det bra.
Och iochmed att det är sååå många timmar dötid så kanske man kan säga till folk var det är och hälsa på lite vänner under tiden!

Beherit är i vilket fall världens sötaste! Det kan ingen utställning ta ifrån oss! Haha